Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 december 1868, sida 1

——— ref srån Norra Finland. (Korrespondens till H.-T:n.) Munsala d. 27 Nov. 1868. sVår goda och trogna stad Gamla Karleby, såsom den högstsalige kejsaren Nikolaus täcktes uttrycka sig i ett tacksägelsereskript till nämnde stads invånare, då desse, någon dag i början af Juni månad 1854, dels tillbakaslagit, dels tillfångatagit en del af amiral Plumridges strandluggare, — vår goda och trogna stad Gamla Karleby är, i motsats till dess fjorton mil nordligare belägna granne Brahestad, en mycket nedåtgående ort. De gamla, solida kärngubbarne, som för två eller tre decennier sedan skaffade staden ett ganska stort anseende i den merkantila verlden, hafva vandrat hädan, deras gods är förströdt kring Finland och Sverge, och de af deras firmor, som ännu existera, föra endast ett skenlif. Den gloria, som 1854 års krig fästade vid orten, har också i det närmaste strålat ut och uppbäres numera förnämligast af en assessor, behängd med två ordnar. Lägger man härtill, att en härjande farsot detta år skördat en inängd offer inom kommunen, bland desse flere framstående kommunalmän, tvenne prester, högt värderade af församlingen, stadens unge, verksamme och afhållne borgmästare, Albert Ottelin, och sednast brukspatronen Viktor Donner, själen för hela nejdens glada lif och derjemte en talangfull, vänfast, varmbjertad man, lika djupt sörjd af de sköna och af de fattiga, bör man icke förvåna sig, att äfven jag greps af en sällspord förstämning, då jag på hans begrafningsdag anlände till Kokkola(örnbo), såsom finnarne benämna orten. Delvis restaurerad efter en större eldsvåda för några år sedan, är staden äfven till det yttre föga inbjudande. Dess förnämsta prydnad är tvifvelsutan det nya skolhuset, der sju lärare meddela undervisning för inträde i gymnasium åt — trettiofem elever. I detta skolhus hade, 1867 om sommaren, Vasa läns landtbrukssällskap hållit ett årsmöte, märkligt ej allenast för de ansträngningar patriotiske män dervid gjort — i det närmaste förgäfves! — att söka förmå allmogen till insamling af nödbrödsämnen för den befarade och sedermera så förfärlig blifna hungervintern, utan ock derföre, att en skål vid tillfället utbragtes för Sverge, något vid solenna företeelser i Finland mindre vanligt. Jag har förskaffat mig en afskrift såväl a! denna, som af den vid samma tillfälle utbragta skålen för Finland, och beder om införande af dem båda i Edert blad, emedan de stå i alltför innerligt samband, för att kunna skiljas från hvarandra. Upplysningsvis vill jag nämna, att skålen för Finland eller Suomi tömdes vid middagsbordet och den för Sverge eller Svea först vid aftonvarden; men detta gör ju föga till saken. Namnet på den man, som hopskrifvit och utbragt skålarne, hörde jag väl också nämnas, men detta har, såsom för mig fullkomligt fremmande, undfallit mitt minne. — I samma skolhus har äfven en magister, Karl Ervast, bibelteolog å la Beck, hållit ,religiösa töredrag för en talrik åhörarekrets. Han är numera bosatt i Vasa, der han säges fortsätts sina föredrag med oförminskad framgång ett för den fria forskningens vänner icke fullt glädjande faktum. Om folklynnet var nedstämdt i Gamla Karleby, var det för ögonblicket så mycket mera ,,uppspeladt i det tem mil sydligare belägna Jakobstad, skalden Runebergs födelseort. Och hvarföre? Jo, bouppteckning efter ortens för någon tid sedan i Stockholm aflidne rikaste man, kommerserådet Petter Malm, hvars bild och personalier funnits till påseende i ,, Ny Illustrerad Tidning, hade blifvit förrättad; dervid hade befunnits, att han redan i lifstden med varm hand bortgifvit ett par millioner mark åt en af sina söner och nu hade någon mindre väl underrättad korrespondent till ett Helsingforsblad förvandlat hans återstående million till endast 300,000 mark — allt detta satte de goda Jakobstadsboernas tungor i lifligaste rörelse. Ja, ortens sjuttioårige borgmästare, den såsom borgareståndets ,rolighetsminister in abstracto och infallsmakare in concreto vid 1863 års landtdag kände assessoren Tengström, höll en afton på ,klubben ett tal härom med en