En hemlighetsfall tilldragelse.) (ofversättning från engelskan af Sigfrid Nyberg.) Bertrams egen trötthet hade helt och hållet försvunnit. Han satte sig nära soffan och vakade, något orolig öfver den slumrande, och sålunda förflöto de första morgontimmarne, — ty det hade blifvit morgon, innan någondera af dem hade tänkt på hvila, — och snart anlände gumman för att sopa kontoret och ställa allt i ordning. Så snart Bertram hörde henne komma, kallade han henne till principalens rum, och sedan han hört henne bekräfta hans egen förmodan att det icke stod rätt till med mr Levingstone, bad han en nyss anländ bokhållare att genast skynda efter mr Cowper. Inom mindre än en timma stod doktorn åter bredvid den olycklige köpmannens soffa, och William hörde med sorgfullt bjerta och bleknande kinder, att Lans principal var döende, — att ingenting kunde rädda honom, -— han skulle aldrig mera tala, — ty han hade blifvit förgiftad. Lågt men tydligt uttalades dessa förfärliga ord, och de åtföljdes af en genomträngande blick på den unge bokhållaren. — Han har blifvit förgistad sedan jag var här, sade doktorn; — hvad har han förtärt? — Ingenting annat än medikamenterna, E) Se H.-T. N:o 284