Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 december 1868, sida 3

Tana ar. UTRIKES. ITALIEN. Degputeradekammaren har redan under sin korta tillvaro tagit tvenne vigtiga steg. Den har valt den ministerielle kandidaten och f. d. justitieministern Mari till president (med 185 röster mot 93). Medtäflare till platsen var Crispi, vensterns ledare, som äfven erhöll röster från piemontesarne. T. o. m. Sella och Langa hafva hotat med att sluta sig till venstern, så framt icke regeringen tager något steg i afseende på Rom samt allvarsamma åtgärder för uppnående af jemnvigt mellan inkomster och utgifter. Förste vice president blef Mordini, som en gång var civilguvernör på Sicilien under Garibaldi, och som äfven varit en af vensterns ledare, men sedan anslutit sig till den moderata riktningen. Han valdes dock genom endast 154 röster mot 106; som hans motkandidat var uppställd Ferrari, tillhörande piemontesarnes grupp. Presidenten uppmanade i sitt tal partierna till ömsesidigt tillmötesgående och till enigt samarbete för de stora törändringar, som skola företagas dels i den allmänna styrelsen, dels i finansväsendet (framför allt upphäfvandet af tvångskursen). Ett vigtigt, ehuru icke politiskt steg till arbetenas påskyndande har kammaren gjort genom att tillsvidare på prof antaga en ny arbetsordning, som afskaffar många omvägar och mycken vidlyftighet. Afdelningarne med sina särskilda diskussioner af lagarne skulle således bortfalla, och i stället införas efter engelskt mönster en föregående diskussion af förslagen utaf de medlemmar, som hafva särskilda fackkunskaper. äfven har ett under den förra sessionen tillsatt utskott, som hade män från alla partier i kammaren och med stor parlamentarisk erfarenhet, föreslagit att lemna valbrefvens pröfning till ett särskildt utskott, i stället för kammaren i dess helhet, hvarigenom mycken tid skall sparas och mycket prat af personlig karakter kunna undgås. Man synes i allmänhet alltmer vilja öfvergå från de former, som haft Frankrike till mönster, för att i stället adoptera de enklare, engelska formerna. Man påstår nu, att Pius IX undertecknat Montis och Tognettis dödsdomar först efter det öfverste Charette förklarat, det han icke kunde längre ansvara för den under honom stående zuavkårens trohet, i fall de begge lifdömda blefve benådade. I Florens synes bitterheten mot påfvens förfarande snarare hatva tillän aftagit, och en korrespondent till den engelska , Daily News, Carlos Arrivabene, har föreslagit, att de afrättades familjer skola erhålla pensioner ur den italienska statskassan. — Till den af ,, Nazione började nationalsubskriptionen till en minnesvård åt Monti och Tognetti hafva de flesta medlemmarne af deputeradekammaren tecknat sig. Professorn vid den högre krigsskolan i Florens Ricci skall företaga en resa till Frankrike, Tyskland och Österrike för att studera dessa staters militära undervisningsväsende. FRANKRIKE. Bland de många betydande män, som i detta land på den sednaste tiden aflidit, äro äfven general Larochejaguelin, den siste af den väl bekante Vendehöfdingens bröder, samt Auguste Chevalier, likasom brodren (Michel Chevalier) en framstående statsekonomisk författare. ,Affaire Baudin har ännu under de sednaste dagarne haft ett för den kejserliga regeringen obehagligt efterspel, enär ännu tvenne provinstidningar blifvit frikända för deltagande i insamlingarne till den ofta omtalade minnesvården. Deremot ha åtskilliga andra tidningar blifvit sakfällda, så att det visat sig mycket olika åsigter hos domarne angående denna fråga. I Paris har den sorgligt beryktade 6:te poliskammaren dömt Delescluse, utgifvare af ,, Reveil, till 6 månaders fängelse och 2,000 francs böter; Peyrat, utgifvare af ,Avenir national, till 2,000 francs böter, och 2 andra hufvudredaktörer till 1,000 franes böter. Men de utmärkta advoka