Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 december 1868, sida 2

1866 endast 71 voro färdiga, Återstodo i Oktober 1868 endast 714 mil, och vid samma tid voro af banan redan mera än 1,000 mil upplåtna åt poster, gods och passagerare. Af dessa 1,007 mil voro 820 byggda af Union-Pacific-jernvägsbolaget och sträckte sig från Ömaha vester öfver Klippbergen till Gröna floden; de öfriga 187 milen voro byggda af CentralPacific-jernvägsbolaget och räckte från Sacramento i Kalifornien öfver bergskedjan Sierra Nevada. Emellertid är nu än mera af det stora verket fullbordadt. Från den kaliforniska sidan äro ytterligare 197 mil belagda med skenor; de räcka öster ut till Reese-floden, och denna sträcka, med de tillsammans förut byggda 384 milen, skall under innevarande månad öppnas för trafiken. Än ytterligare hoppas man att i vinter fullborda 60 mil. På denna sträcka sysselsättas 10,000 arbetare, och arbetet pådrifves så, att på en enda dag, den 20 Augusti, nedlades skenor på hela 6 mil. Så påskyndas arbetet äfven på den östra ändan af banan; 820 mil från Omaha vester ut äro redan öppnade, på 995 mil äro jordarbetena fullbordade, d. v. s. nära nog till den stora Saltsjön i Utah, och man hoppas att innan vintern lägger hinder ha medhunnit skenornas nedläggande ända till Björnfloden, som flyter ut i Saltsjön 119 mil från den nuvarande ändpunkten af den redan trafikerade delen af banan. Man kan således redan nu anse 939 mil öster ifrån och 384 vester ifrån såsom fullbordade, tillsammans således 1,323 mil af de 1,721 mellan Omaha och Sacramento. Återstå således 400 mil, och ingeniörerna ha utlofvat, att dessa under loppet af nästa år likaledes skola vara färdiga. Hälften af den sistnämnda sträckan, börjande vid Saltsjön, genomlöper ett proportionsvis slätt land, der föga svårigheter förefinnas. Den svåraste och dyraste delen af bansträckningen är. den, som går från Stilla Hafvet till spetsen af Sierra Nevada med en stigning af 7,042 fot på de första 100 milen. Regeringens bidrag till de särskildta arbetena på denna stora bana uppgingo den 1 November 1868 tillsammans till 42,194,000 dollars, oberäknadt värdet af de stora landsträckor, som på de tvenne bolagen blifvit öfverlätna. Vid slutet af nästa år väntar man med säkerhet detta jättearbetes fullbordan och dermed upprättandet af en direkt jernvägsförbindelse mellan Newyork och San Francisco. Som vi förut meddelat, är det fara värdt, att jernvägsbolagen skola komma i konflikt med mormonerna i Utah, hvilkas område man måste beröra. Långt omsider föreligga nu berättelser om de oroligheter, som utbrutit på Cuba, och om hvilkas egentliga anledning man hittills varit i okunnighet. I en korrespondens till ,,Indep. Belge från Kingston på Jamaika af den 9 November skrifves nemligen: Dagens stora nyhet är insurrektionen på Cuba. Det är här icke endast fråga om en rörelse, som har till ändamål att efteriölja den nyligen i moderlandet fulländade revolutionen. Frågan om öns oberoende har inträdt i en ny fas, och denna fråga är nu lÅ mera allvarsam än någonsin. Att Cuba och Portorico skulle följa den liberala rörelsen i Spanien, var icke att betvifla. Guvernörerna På dessa öar hafva skyndat att gifva sitt bifall till bourbonernas störtande. Hvilka politiska sympathier general Lersundi än må hafva, kunde denne höge funktionär icke tillsluta ögonen för de faktiska förhållandena; och det tillstånd, i hvilket Cuba befann sig det ögonblick, då nyheten om spanska revolutionens lyckande dit ankom, kunde icke gifva generalen någon anledning till att sätta i fråga att göra Havanna till tillflyktsort för den störtade monarkien. Denna cubanska rörelse är alldeles icke uteslutande en återverkan af revolutionen i Cadix och Madrid. Den hade redan börjat innan underrättelsen om det spanska folkets uppresning hunnit än, och till och med före uppresningen i Spanien. Rörelsen började i östra delen på Cuba, der det alltid yppat sig de flesta sträfvandena till sjelfständighet. Detta är den mest kuperade, mest skogrika och minst bebodda delen at ön. De offentliga embetsmän, som hitkommit från Spanien, samt köpmännen från Sevilla och Cadix åro i denna del at landet mera sällsynta än i vestra delen, så att den infödda befolkningen här rar mera öfverlemnad åt sig sjelf. Der lefver en kreolsk befolkning, bosatt på ön sedan flera generationer, och som föga bekymrar sig om regeringen i Madrid, om hvilken den rätt icke känner Annat än de onera och inskränkningar, hvarmed regeringen besvärar dem. Nämnde befolkning härstammar ifrån äfventyrare af djerf karakter och stor tapperhet, hvilka först slogo sig ner i dessa tillgängliga berg, och det finnes ännu hos dessa kreoler något af det sjelfständighetshegär samt förÅ för styrelser och lagar, som lifvade deras stora der. början af Oktober förmärktes i distriktet lolguin de första symptomerna af insurrektionen; rela östra delen af ön var snart i rörelse. De spanska embetsmännen ha skickat mot kreolerne letachementer från de små garnisonerna i Santiago le Cuba och Manzanillo. Insurgenterna hatrva sitt nufvudqvarter i Bayamo och ha afskurit de telesraftrådar, som gå från Havanna till Santiago. Den 15 Oktober förekom det första allvarsamma ammanträffandet mellan dessa insurgenter och de panska trupperna. De sistnämnde påstodo sig rafva segrat; likväl är visserligen icke skingrandet i kreolerna så fullständigt, som kommendanten i Manzanille låtit påskina. Hvad angår ryktena om negeruppresningar, de rritas mördande, plantagernas uppbrännande, m. m., å äro dessa resultater af bristande publicitet. I tt land, der tidningarne icke äro annat än anvonsblad, der hvarje polemik, hvarje diskussion, a, t. o. m. ett enkelt tillkännagifvande af dagens nändelser är förbjudet, der skola naturligtvis ofta örekomma falska rykten. Verkliga förhållandet ir emellertid att negrerna hafva ingen del i rörelen, om hvilken man söker hålla dem i okunnignet; insurrektionsjuntan har gifvit befallning att cke ens fria mulatter få mottagas i insurgenternas eder. Det är mycket trifvelaktigt, huruvida den ärgade befolkningen skall komma att taga någon lel i konflikten. På några ställen hafva tjufhand begagnat sig f tillfället. En viss Rubalcalba gör mycket väsen f sig i Tarigua. Han förstör planteringar och änner hus. krämdy med Ä— ! ör arbetenaS—L SCTO— — — — F— MMMM RM arr —— OA SD RT 8 0 M ti