Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 december 1868, sida 2

bygd Lancashire, men man visste också, att de konservativa uppbjödo allt för att bereda den liberala saken ett nederlag, och just å denna valort, för att på samma gång gifva ett dråpslag åt Gladstone, denne fruktade kämpe och ledare för framåtskridandets sak. Inga medel skyddes och en god hjelp hade man i presterskapet, som nästan alldeles har det bigotta folket i denna provins i sina händer. Dertill kommo fabriksherrarne, som i allmänhet äro tories, och af hvilka innevånarne äro beroende. Denna gång har man isynnerhet genom qvinnornas hjelp inverkat i hög grad på voteringen, som också visade att hjelpen ej var att förkasta. Jag kan icke beskrifva huru stor spänningen var hela Tisdagen här att få veta notiserna pr telegraf, och hvarje timma utdelades extra nummer af tidningarne med underrättelse om rösternas antal och förhållande. Klockan 1 hade visserligen de två konservativa kandidaterna majoritet, men Gladstone var endast 8 röster efter. Klockan 6 visste man resultatet. De konservativa hade segrat med 253 röster, nemligen 7,714 mot 7,461. Sensationen var allmän och djup, och intresset stort, ty betydliga vad voro hållna både före och under valet, då man såg huru hela tiden striden gällde om blott få röster, men inga oordningar egde rum, såsom man befarat. Gladstone var emellertid lyckligtvis förut vald för Greenwich, ehuru han der ej sökt, så att i parlamentet mister man honom ej. Hade de konservativa trott på sin seger i Lancashire, hade de nog passat upp nogare i Greenwich. Deras tidningar jubla nu naturligtvis och söka bevisa, att just i denna provins, som frångått sina förra tänkesätt, och som ansetts vara ett prof på folkets omdöme i de intelligentare inre fabriksdistrikterna, mängden hyllar den konservativa regeringes tänkesätt. De liberala tidningarne åter taga saken lugnt och nämna endast ett par ord derom, men framhålla den stora majoritet de liberale dock ega i underhuset, samt tala redan om Gladstone såsom premier-minister, såsom en , fait accomplik. Daily Telegraph har i går ministerlistan färdig och fröjdar sig åt att ej brist på kandidater finnes, utan till och med att göra urval bland. Se här hur den låter: Gladstone, premierminister. Brand (t. d. ,,Whig i underhuset för de liberela), chancellor för Lancaster, d. v. s. konsultativt statsråd. Childer, chancellor of the Exchequer, finansminister. Forster, minister för kolonierna. Stansfield, sjö-minister. Lowe, minister för undervisningen (nytt embete). Goschen d:o för allmänna arbeten. Fortescue d:o för Irland. Lord Granville, innehafvare af privata sigillet, tillika ordförande i privata rådkammaren. Duke of Argylle, minister för Indien. Cardwell, krigs-minister. Lord Clarendon, utrikes-minister. Sir William Paget, justitie-minister. Dessutom finnes plats för John Bright, men man tror han vill vara tri, och detta önskar man helst. Att ersätta Stanley som utrikes-minister är ej lätt, hvadan man tror att han kan förmås att stanna qvar. Listan låter godt, namnen klinga och äro väl kända såsom representerande män af duglighet och oberoende samt vänner af framåtskridandet. Få nu se huru utgången af striden blifver; detta kan s vara bekant innan kort, ty den 10 Dec. är parlamentet kalladt att samlas och några dagar åtgå att pröfva fullmakterna samt att aflägga eden. Den 15 uppläses drottningens tal, och så är mauffärdig att drabba ibop. De illustrerade skämttidningarne, såsom ,Punch, ,Fun, ,Judy, , Tomahawk m. fl., bafva mästerliga träsnitt öfver dagens tilldragelser. Men jag talar ju bara om politiken, och den har också under veckor absorberat allas tankar. Tillochmed halfvuxna pojkar hafva sina fingrar med i spelet, emedan det alltid finnes en chance att se något nytt och få vara med om något skoj. Då jag sett huru man äfven i svenska tidningar mycket sysselsatt sig med berättelserna om firandet af den unge markisens af Bute myndighet, vill jag om honom säga några ord. Han ärtver utom rang en förmögenhet, eom inbringar honom en årlig inkomst af emellan fem och sex millioner rdr rmt, och hvilken årligen kommer att ökas, emedan han eger grunden till Cardiff. Då med hvarje år denna betydande kolexporthamn utvidgas, stiger naturligtvis grundräntan i proportion. Vid valen har han, på förfrågan, förklarat sig ej vilja inverka, fastän han hyllar konservativa åsigter. En liberal blef vald. Denne ngling smickras nu på allt sätt. Han kan ej företaga något utan att man genast ser rapport derom i tidningarne; sådant medförer rikdom och rang i England. — När en storhet uppstår, försvinner en annan. Markisen af Hastings, som för 6 år sedan blef myndig och emottog en kunglig förmögenhet, och som genom gifterm blef förbunden med de ädlaste och stoltaste ätter i Storbrittanien, föll på iden att blifva ,,vadhållare vid kappridningarne. ,Ömsom vinsom, ömsom tappsom, herr Kung — kunde han säga som borgmästaren i Ronneby; men till slut satte han allt på ett kort och-vann icke. Han kunde ej göra bankrutt och hans stamgods kunde ej åtkommas. Han led smälek; det i grunden hederliga, men stolta och lättsinniga lynnet bröts; misantropi och sjukdom följde, och nu är hans stoft vid 27 års ålder med all ståt inbäddadt i förfädrens grifter. Creditorer eller rättare röfvare få till en stor del