motsatt sig militärorganisationslagen) den 25 November yttrat: ,Ni kan lugna Er i afseende på militärlagen; den nuvarande situationen i Europa kan omöjligt räcka länge, och det måste snart inträffa ett omslag, som skall öppna vägen till genomgripande nedsättningar i bodgetenFRANKRIKE. ,Journal des debats för den 27 November antyder i en diplomatisk artikel, att det förestår en förmedling från stormakternas sida mellan Frankrike och Preussen. Bestämmelserna i Pragerfreden skulle bilda basis för förhandlingarne. Första iden till detta förslag lärer — enligt nämnde tidning — hafva utgått från Paris. En korrespondent till ,, Köln. Zeit. synes hafva blifvit något oroad af denna underrättelse. Han förmenar, att endas så mycket häraf är sannt, att lord Olarendon för någon tid sedan talat med kejsar Napoleon om möjligheten af ett europeiskt arrangement på basis af Pragerfreden, men att kejsaren sedan insett att Preussen, trots sin kärlek till freden, omöjligen kan erkänna det genom nämnde fredsfördrag åstadkomna tillståndet i Tyskland, samt att äfven England erkänner, att Preussen i längden icke kan finna sig vid de vilkor, som i detta fördrag föreskrifvas. Till slutet tror korrespondenten sig böra försäkra, att förhållandet mellan Frankrike och Preussen för ögonblicket är mycket vänskapligt. N ENGLAND. Om den af oss förut omnämnda explosionen i stenkolsgrufvorna vid Wigan omtalar , Times en del enskildheter. De omtalade grufvorna ligga 2!, engelska mil från Leigh och 14 engelska mil från Manchester. Då olyckan skedde, voro 300 man nere i grufvan, hvilkens djup uppgifves till 400 alnar. I grannskapet af det ställe i grufvan, der olyckan skedde, blefvo samtliga arbetarne dödade eller illa skadade; de, som befunno sig i de aflägsna delarne, sluppo undan med förskräckelsen. En var död af brännsår och 56 hade blifvit qväfda. Anledningen till olyckan är obekant, enär ventilationen lärer varit förträfflig. Man antager, att någon vårdslöshet med en lampa varit orsaken till grufgasens antändande. AMERIKA. Tidningarne i Förenta Staterna innehålla nu närmare underrättelser om värfningar af ,flibustierer till understöd åt insurrektionen på Cuba. Värfningarne hafva antagligen egt rum i Newyork och Neworleans, och — som vanligt — man har sökt förhindra regeringen attinskrida derigenom, att det endast varit tal om en utvandring till ön. I Nevyork har en ,byrå för utvandring till Cuba blifvit upprättad. En spekulant lärer redan hafva lemnat expeditionen ett förskott af krigsmateriel till ett värde af 60,000 dollars; troligen finnes det äfven andra spekulanter, som åtaga sig att föra ,,utvandrare till ön. Som chef för den i Newyork värfvade expeditionen nämnes öfverste James Kerrigan, hvilken under inbördeskriget tjente i det 25:te infanteriregementet från Newyork. Från Neworleans hade redan i början af förra månaden en mängd sådane personer afgått med pass till Cuba, och dessa hade förut stått i förbindelse med insurgenterna på ön. Betänkligare än sjelfva dessa expeditioner är den sympathi, hvarmed de mest spridda tidningarne i Förenta Staterna omfatta företaget. Så skrifver ,,Newyork Herald: ,,Det skulle vara oriktigt att beteckna denna rörelse som en expedition af flibustierer. Det är Förenta Staterna, som med sina söner understödja ön Cuba, hvilken ö önskar att annekteras till dessa stater. Aldrig kan tillfället härtill blifva gynnsammare. Kämpar för öarnes drottning! Söndersliten det sista band, som förbinder denna ö med en reaktionär framtid!