UTRIKES. FRANKRIKE. Från Paris skrifves den 21 dennes till . Köln. Zeit.: Kejsarens regering sysselsätter sig redan med de förestående allmänna valen, och det försäkras från tillförlitligt håll, att i det sednaste ministerrådet var framlagdt en del berättelser, som inkommit angående dessa val. Inrikesministern hade nemligen infordrat rapporter från alla prefekter om dei departementen uppställda kandidaterna och om sinnesstämningen hos valmännen. Af dessa berättelser lära de, som angå de norra och vestra departementen, blifvit förelagda kejsaren i Compiegne. Man synes hafva uppställt den principen, att regeringen skall förhålla sig neutral i alla de fall, der den icke är fullkomligt viss om segren, då man icke just befinner sig gentemot en radikal opposition, mot hvilken man bör kämpa om hvarje fotsbredd politisk terräng. De serskilda kandidaturerna blefvo i ministerrådet pröfvade med ledning af prefekternes berättelser, och man lade icke endast vigt vid de ifrågavarande personernas politiska åsigter, utan äfven på deras administrativa och nationalekonomiska duglighet. Specielt lärer Rouher hafva framhållit vigten af att undersöka kandidaternas nationalekonomiska ståndpunkt och hänvisat till detta moments inflytande på de handelspolitiska debatterna i lagstiftande församlingen, der Thiers med sin gammaldags förkärlek för skyddssystemet t. o. m. gjort intryck på de mest trofasta medlemmarne af majoriteten. Prinsen och prinsessan af Wales lemnade Compiegne den 22 dennes på aftonen, och skulle som i förrgår afresa från Paris till Köpenhamn. SPANIEN. Garibaldi har till en spansk vän skrifvit följande bref, som blifvit offentliggjordt: ,Proklameren den federativa republiken och utnämnen genast en diktator för två år! Det fattas ingalunda Spanien personer, som bättre förstå att regera, än någon af representanterna för den moderna europeiska seodaliteten. Edra tappra och beundransvärda ledare falla icke in i samma fel som den gode, men lättrogne Lafayette, hvilken lät bedraga sig och åt Frankrike lemnade i arf jemte tyranniet — två revolutioner. Det röda spöket, af hvilket despoterna och jesuiterna med så stor skicklighet begagna sig, har tillkommit genom 1789 års stora revolutions missgrepp, i det man slutligen kastade sig i armarne på en tyrannisk äfventyrare. I hafven redan genom Eder mönstervärda moderation bevisat, att Edert system ingalunda är guillotinens, samt att Eder revo