Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 november 1868, sida 2

Article Image
1177—2— fans a—2— — Stockholmsbres. (Från Red:ns korresp.) Stockholm d. 22 November. Carl XII-statyens invigning och högtidligheterna dervid är naturligtvis det som för närvarande mest upptager vår allmänhets tankar. Man går ned å torget för att söka samla konkreta omdömen om piedestalen till att börja med, ty delarna af statyn finnas ej på platsen ännu, men man har ingenting för sina promenader, ty en omsorgsfullt tätad afstängning gör att man ej kan kasta så mycket som ett halft öga en gång på frimureriet der bakom. I morse apterades det öfre blocket på piedestalen till det andra. Det förra väger 75 centner och det sednare 220 centner, således aktningsvärda pjeser och begge af den vackraste granit från Hufvudsta. Tre läktare äro under arbete till festbesökandes beqvämlighet å 3 eller 5 rdr person — ett helt och hållet privat företag, som ommer att alldeles bortskymma utsigten för de många, som trån norra ändan af Carl XIII:s torg skulle velat se på all ståten. Utan att fråga Carl-XII-komitön derom, har helt enkelt en person, som vill förtjena penningar på festligheterna, tagit sig före att upptimra den skymmande läktaren, och ännu har ingen stämma höjt sig mot detta intrång på den förut ej så rymliga platsen. Öfverståtbållareembetet har gifvit sitt tillstånd till läktarens uppförande, och dermed är den saken afgjord. Upsalastudenterna väntar man bestämdt hit på aftonen för att bringa hjeltekonungen en fackel-serenad. Festligheterna blifva eljest mycket enkla, såsom det höfves den man som ej kunde lida något slags grannlåt, utan var den personifierade enkelheten. Komitn har ett drygt arbete med att få allt i ordning, och dess medlemmar ge sig ingen ro: sångare skola vidtalas, stämmor skola tryckas och Gud vet icke allt. Glada skola de bli när allt är öfverståndet och de bli befriade från detta uppdrag, som varit förenadt med obehag i mer än ett hänseende — ni minns den fara de insamlade medlen en gång löpte, men som dock lyckligen afvärjdes. Det är svårt att kunna rätt förklara för sig den ovilja, som k. teaterdirektionen nästan ständigt ådagalagt mot sångerskan fröken Signe Hebbe. Man har ett färskt bevis på denna ovilja, och allmänna samtalet har någon tid rört sig kring denna. Fröken Hebbe gaf nyligen en konsert här och hade fått löfte om biträde af den utmärkte flöjtisten Sauvlet, som var fri från tjenstgöring på konsertdagen. Men plötsligt blef hr Sauvlet inkallad till tjenstgöring till samma qväll konserten gafs, och ej nog härmed: bud sändes under det konserten pågick upp till fröken Hebbe med kraf på 60 rdr för det hon anlitat en af hofkapellets medlemmar ora biträde, och hr Sauvlet fick underrättelse i vederbörlig form att han skulle till pensionskassan erlägga i plikt 25 rdr, för det han utan tillstånd biträdt vid en konsert. Sådana der småaktigheter mot en artist, som sannerligen ej omhuldats af k. teaterns direktion, häntyda på en förföljelselusta, som förtjenar att komma till allmänhetens kännedom, utan att några kommentarier behöfva bifogas. På Mindre teatern uppträder fru Hedin ändtligen i morgon, nemligen i Scribes Camaraderie, der hon har en af sina bästa. roler som markisinnan de Miremont; i markisens rol torde många erinra sig Pierre Delands utmärkta spel. Fröken Gurli Åberg säges med 1 Jan. skola lemna Mindre teaterns scen, förmodligen för att återvända till den kungliga. Ledsamt nog kan jag ej heller denna gång omtala, att Mindre teaterns publik på de dramatiska föreställningarne ökats. Den Stockholmska nyfikenheten är utdasunad öfver land och rike, och en sanning är det att Stockhelmaren är betydigt nyfiken;) men egentligen lär det väl indå vara Stockholmskan, som förskaffat hutvudstaden detta rykte för att hysa en till det yttersta drifven åtrå att få se och höra allt som står främst på dagordninsen, det må nu vara af ringa eller ingen vigt. Det är närmast med anledning af den ruskiga stölden på Norra Arbetsinrättningen och de i samband med den stående personer, jag kommit att skrifva ralerna här ofvan om den Stockholmska nyfikenheten. Såsom bekant, är den ena u de handlande personerna i målet en namsell Carlsson, som har tapisserihanlel vid Regeringsgatan, hörnhuset till höger id Jacobs gränd; vidare är det bekant

25 november 1868, sida 2

Thumbnail