Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 november 1868, sida 1

iz:..:m:nmmmmmt::::me:::eeeeeeeeeeeettttt ATS konsulatet för lisstiden och kejsardömet Men förbrytelsen kan icke göras ogjord, och den största af alla förbrytelser är den, då soldaten lägger hand på folkets representation. Och I, som talen om den syndaförlåtelse, som gifvits åt den 2 December, hören historien, menniskoslägtets stora lärarinna! Generalen från den 18 Brumaire hade utjagat folkets representanter år 1799, men 16 år derefter — endast 16 år — förjagade folkets representanter honom, som hade blifvit kejsare, och de förjagade honom med dessa ord af Lafayette till Lucien: , Säg er bror, att han skall skynda sig att insända sin afskedsansökan; och en timma derefter mottog kammaren tronafsägelsen. Och hvem är det då, som ödmjukt öfverlemnar den till kammarens president? Lucien, kejserlig prins, densamme, hvilken såsom president för de femhundrades råd med sitt lifliga förord understödt general Bonapartes högförräderi. Se, detta är historiens lärdomar, som man döljer tör er! Talaren påminde äfven om, att en grenadier efter den 18 Brumaire fick en årlig pension för det han afböjt den dolkstöt, som blef riktad mot Bonaparte, men att denna pension utströks 1825, enär alltsammans var osanning. Härefter uppfriskade han minnet om Baudins uppträdande den 3 December 1851. Det var nemligen då, som han, tillika med flera andra folkrepresentanter, gick ned till en hop arbetare och uppmanade dem att upprätta barrikader. En arbetare svarade: Tror ni, att vi skola låta döda oss, för att ni skall få behålla edra 25 francs i dagspenning? Baundin besvarade detta med de stolta orden: ,,Ja, så skall du då se, min vän, huru man kan dö för 25 fr.Och det var derefter, som han besteg barrikaden, och de händelser timade, som vi i ett föregående nummer meddelat. Talaren slutade med ett skarpt anfall mot statskuppen och det sätt, på hvilket den blef utförd, samt med en uppmaning till domstolen att icke gitva det råa väldet rättens helgd, i ett land, som hade genomfört revolutionen, och att icke genom sin dom kränka den författning, som var besvuren inför Gud och menniskor. Ännu starkare framhöll Arago det sätt, hvarpå statskuppen blifvit utförd, i det trupperna uti Paris den 4 December med en råhet, som söker sin like, höggo in på folkmassor, som icke voro beväpnade, och som till stor del bestodo af qvinnor och barn, samt nedsköto dem i massa för att injaga skräck och dermed qväfva motståndet. Uch denna grymhet blef utförd med mun terhet, — så yttrade talaren — äfmir.stone har statsministern i sitt liktal öfver hertig de Morny framhållit, att han med en viss munterhet åtog sig det fruktansvärda ansvaret för statskuppens utförande. Och under det man förmenar folk att resa en enkel grafvård åt Baudin, uppreser kejsardömet statyer i marmor och brons åt sådane män. Dock låtom oss icke förmena dem detta; men må de då äfven tillåta oss, lagens tjenare, att begrafva våra döda, samt att äfven hedra deras hvilorum! Äfven Gambettas tal omtalas som mycket lyckadt, och han lärer derföre redan hafva blifvit utsedd att intaga Darimons mats 3 lagotiftanda 2-Ä rd