Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 november 1868, sida 2

komma om några minuter för att ledsaga er utom stationen. Ingen skall störa er; men skulle, mot förmodan, någon förirra sig i den här gången, så behöfver ni endast gömma er under en af britserna. Ludlow nickade, hvarefter han räckte sina kamrater handen till afsked. — Må det förunnas er att lemna stationen under mindre hemska omständigheter, sade han djupt rörd. — Gud skydde er, svarade de båda officerarne och följde derefter sergeanten, som återförde dem till deras fängelse. Omkring tio minuter derefter smög sergeanten sig ljudlöst in i likrummet till Ludlow. Han berättade att han hade begifvit sig till den vakthafvande officeren och rapporterat Ludlows plötsliga död. IIan urskuldade inför officeren sin långa bortavaro dermed, att öfversten, efter några häftiga ryckningar, hade dött under hans händer, och att han således endast hade fört ett lik till likrummet. — Han drabbades af en krigares öde, svarade officeren med ett visst deltagande, i det han framtog ett pappersblad, och sedan han sett efter på en lång namnlista, antecknade han Ludlows namn samt nummer på det regimente, som han en gång hade kommenderat. — Han kunde ha dött för en bättre sak, — men lika mycket, anmäl förhållandet i morgon bittida till begrafningsentreprenören. Den aflidnes rang skall väl förskaffa honom en bättre begrafning; det är möjligt att öfverstens anförvandter en uppsöka hans hvilorum och ersätta omkostnaderna. — Detta är det enda af värde, som jag fann hos den aflidne, anmärkte serge