Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 november 1868, sida 1

broderier och broderade remsor, som kan beses dagen före auktionen från kl. 10—2. 18495 A A— Från Norge. (korresp. till Handelstidningen.) Christiania, November 1868. Den 4:de November räknas här i landet såsom en af våra festdagar, hvilken firas genom sammankomster, tal och sällskapliga underhållningar. Här i staden hade studentföreningen en sexa, kanonskott från Agershuus fästning och militärmusik samlade folk på gatorna, och en middag hos regeringens förste medlem gafs till firande af den högtidliga dagen. En af våra småtidningar, som väl knappast kommer utom Norges gränser, omhandlar våra känslor för föreningen i följande träffande ord: Det är i dag minnesdagen för Norges förening med Sverge, och tanken ledes naturligt på förhällandet mellan de båda länderna. Detta har, efter slitningen är 1860, efterhand framväxt till ett kärleksförhållande, som är glädjande att se. msesidig aktning och tillit vinner med hvarje år mera ingång hos folken på ömse sidor om Kölen, och de upptäcka ständigt flera brodermärken och beröringspunkter, alltefter som de komma i tätare förbindelse med och lära känna hvarandra. Intet fremmande folk är i Norge älskadt så som det svenska, och den politiska föreningen med detsamma ingår alltmer och mer i medvetandet såsom en välsignelse. På grund häraf har här under de sednaste åren vaknat ett starkt behof att komma i närmare beröring med svenska folket och förvärfva en förtrognare kännedom om dess lif, dess litteratur och dess institutioner. Och vi ha mycket att lära af svenskarne; deras arbetsamhet, företagsamhetsanda och frihetssinne kunna tjena oss till mönster. Det finnes i Sverge en stor rörlighet i sinnena, som efterhand spränger de föråldrade formerna — derför göra svenskarne långt snabbare framsteg än vi; tillochmed på det politiska området, der vi fordom trott oss ha ett försprång, skola de snart öfverflygla oss. Vi ha således godt af att vara förenade med dem; de skola draga oss med sig. Deremot spåras här ingen rörelse, som går ut på att förändra föreningsvilkoren. Det maskineri, som varit satt i verksamhet för att omändra riksakten, har ej framgått af något djupare behof, och man har derför betraktat det med stor likgiltighet. Advokat Dunker har i sin skrift om den föreslagna revisionen, af hvilken andra delen nu utkommit, med klara skäl bevisat, att ordnandet af förhållandet mellan de båda länderna är bäst sådant det blef år 1815. Endast i kommersiellt hänseende förefinnes behof utaf ett lossande af hämmande band, hvilka isynnerhet äro kännbara i gränsdistrikten. I sistnämnda afseende kan såsom exempel anmärkas, att våra köpmän hvar för sig måste söka kunglig tillåtelse genom tulldepartementet att utan exporttull utföra svensk trälast, som utföres från Vermland på Kongsvingerbanan till vår stad, hvilken är den närmaste exportplatsen för de svenska gränsdistrikten, medan det naturliga måste vara, att all handel frigåfves samt alla afgister och tryckande former för inoch utförsel afskaffades. Storthinget har ännu ej avancerat så långt i sin verksamhet, att någon större sak blifvit behandlad. De första par månaderna förgå sgerna, innan en af så mångal olikartade elemonter sammansatt stor församling kan bli samarbetad. Thinget delas i 12 arbetskomitåer, och de kungliga och privata lagförslagen, budgets. propositionerna samt ansökningarne emottagas under denna tid och fördelas mellan vederbörande komitåer. Ända till jul bruka endast de mindre och lättare sakerna att behandlas i det samfälda storthinget, emedan de större sakerna fordra en större och mera genomgripande förberedelse afkomitsöerna, hvilka derefter i hvarje sak afgifva sitt tryckta utlåtande till en nterims-diskussion af allmänheten genom pressen samt slutligen till debatt i storthinget och afgörande medelst pluralitet. Den långa tid, som sålunda förgår med. förberedande och organiserande arbeten, medför äfven den olägenheten, att storthinget under de sista månaderna af sin samlingstid blir så öfverhopadt med arbete, att vigtiga saker understundom behandlas och afgöras alltför snabbt. Dessa olägenheter tillskrifvas till största delen den omständighst, att storthinget endast är samladt hvart tredje år, och många tidningar förerda införandet af årliga storthing, hvilka såsom grundlagsförslag oftare varit under debatt, men ej vunnit majoritet, och hvilken fråga äfven denna ång förekommer. När vi få årliga storhnnå heter det, ,för hvilket så många andra starka skäl tala, kommer från det ena thinget till det andra att qvarligga saker, som genast kunng tagas under behandling; komiterna skola straxt kunna å till sitt arbete; representanterna skola icke då som nu vara fremmande för sakerna. Propositioner till storthinget kunna framställas antingen af regeringen, så länge thinget är samladt, eller af privatpersoner, om en medlem af odelsthingetfupptager propositionen såsom sin egen; men de privata förslagen måste vara Framställda före den 1 November. Man kan lätt tänka sig, att i ett land sådant som vårt, der enhvar eger rätt att ha sitt finger medi! i statsmaskineriet, oändligt många finnas, !( som anse sig kallade att justera de serskilda hjulen i detta. Derför är antalet af de privata propositionerna legio; deras innehåll angår lokalintressen, hefrämjandet af ett eller annat praktiskt företag inom distriktet o. dyl., och deras öde blir som ortast att läggas till handlingarne. Bland privatförslag af någon betydelse må nämnase om jurys införande, om dödsstraffets a.