detta oaktadt kan jag ej neka mig nöjet att gifva läsaren del af de underrättelser jag erhöll om denna egendomliga uppfostringsanstalt. Smolna kyrka, hvilken bildar hufvudpartiet af de å ömse sidor af densamma belägna byggnaderna, som inrymma den ena de adliga och den andra de borgerliga fröknarne, daterar sig ifrån kejsarinnan Elisabeths tid år 1744. Klostret bildar en stor af sten uppförd qvadrat med kyrkan i midten, hvilken är försedd med en blå stjernbeströdd kupol, omgifven af fyra förgyllda torn. I dessa sidobyggnader inneslutas, som sagdt, de förnäma pensionärerna, hvilkas underhåll årligen kostar kejsaren öfver en million rubel, eller öfver 1, 000 rubel för hvarje elev. Den uppfostran, som här bestås, är tyvärr, liksom i alla pensioner, ytlig. När eleverna genomgått sin lärotid, ha de inhemtat någon språkkunskap, känna litet musik och sång — och dermed göra de nu sitt inträde i stora verlden; det hör till goda tonen att få barnen in i skolan, hvarföre också för det mesta ,, fint folk sänder sina döttrar dit. Vidare berättas huru strängt skiljda de olika elementerna äro i denna läroanstalt; de adliga fröknarne äro alldeles isolerade från de borgerliga, ha sitt eget bord, kök 0. s. v. Lärarinnorna utgöras till största delen af högtstående adliga fröknar och fruar, enkor efter statsmän, generaler 0. s. v., hvilka man vill bereda en sorgfri ålderdom. Eleverna tillåtas under skolåren aldrig att gå utom pensionens område, med undantag at trenne större högtidsdagar, då sexspänniga kejserliga hofglasvagnar ställas till deras disposition och hela sällskapet, åtföljdt af sina lärarinnor, gör ett riktigt festtåg igenom stadens förnämsta delar. Pensionens höge inspektor och gynnare H. M:t kejsaren hedrar fröknarne ofta med sin närvaro vid undervisningen och följer med intresse institutets angelägenheter. M. —— i — b U-—L— ?d—