—r—— Stockholm. Föreläsningarne i Vetenskapsakademiens nya börssal till förmån för folkhögskolfonden fortsättas, anför Dagbladet at Måndagsmorgonen, i afton klockan 6, då professor N. J. Andersson kommer att hålla ett föredrag om ,Darvins lära om de organiska formernas uppkomst och utveckling, ett bland de intressantaste ämnen, som kunnat väljas. Vid föreläsningen utdelades ett tryckt summariskt innehåll af detsamma. Deruti heter det bland annat: Spåren eller qvarlefvorna af organismer i jordens aflagringar bevisa, att lefvande varelser här existerat, och ehuru vår kännedom om dem är af flera skäl ofullständig, ådagalägger den dock, att naturen under olika perioder varit olika och stadd i jemn utveckling. Man ansåg törr, att jorden plötsligen omdanats och en ny skapelse för hvarje gång framstätt; Darvinismen är den motsatta äsigten om en ständigt fortgående utveckling från enklare grundformer till nya. Varelserna i den nu lefvande naturen äro föränderliga och sinsemellan mer eller mindre olika, ehvad vi jemföra individerna på samma lokal eller arterna i skiljda trakter; eraf natursorskarnes skiljaktiga uppfattning artbegreppet och hvad som är det bestående i naturen. Derjemte äro egendomligheter (äfven instinkter) hos formerna, såväl yttre som inre, förr eller senare i olika grad ärftliga och kunna fortfarande modifieras eller stegras. Föreläsaren kommer att framvisa huru föränderlighet och ärftlighet äro utvecklingens orsaker och att de framkallas företrädesvis af det naturliga urvalet samt genom kampen om tillvaron. — Vid sällskapet Iduns sammankomst i Lördags afton höll hr A. Hedin ett med stort bifall mottaget och lifligt applåderadt föredrag. mnet var ,,En spansk reformator i adertonde seklet, grefve Pedro Rodriguez Campomanes. Föreläsaren framhöll skillnaden mellan reformsträfvandena i Spanien och det sätt hvarpå den ,liberala absolutismen i förra århundradet gick tillväga genom en Josef den andre, en Fredrik den andre, en Pombal, en Struense m. fl. Med särdeles intresse lyssnade sällskapet till den utmärkta framställningen af Campomanes biografi, dennes duglighet såsom embetsman, hans lärda författareskap samt den stora och välsignelsebringande verksamhet han utöfvade, sedan han blifvit medlem af Castilianska rådet, synnerligen genom inskränkning af kyrkans fasta egendom och hennes stora makt öfver folket, en förbättrad fattigvård och höjandet af den spanska industrien samt inrättandet af de patriotiska sällskaperna, som på tretton år stego till några och sextio. Hr Hedin skildrade sedermera den sorgliga reaktion, som började, när man lyckades undanskaffa Campomanes. Dennes arbeten förstördes, men det goda utsädet kunde dock ej helt och hållet tillintetgöras och visar sig kanske fruktbärande i den sakernas nya ordning, som numera inträdt i Spanien. Konstexpositionen för aftonen bestod af en tafla i olja af professor Palm, ,,Piazza Grande i Narni!uti Italien, samt ett stort antal utmärkta fotografier från Italien, synnerligen Venedig, exponerade af arkitekten Jacobson, hvilken nyligen hemkommit från en längre utländsk konstresa. (D.-B.) — Falska ryska 50-rubel-sedlar. I Stockholms Dagblad läses: Från Petersburg skrifves till, Hamburger Geldund Effecten-Bärse: På gednare tider cirkulerar här i rörelsei en mångd falska 50:ruhelsedlar, hvilka äro till den grad väl gjorda, att till oc med de mest öfvade specialister hafva svårt att skilja dem från de äkta. Dessa äro af åren 1864 och 1865. I följd häraf har ryska banken sett sig tvungen att förklara det densamma ej mera emottager 50-rubelsedlar af dessa årens emission och desamma indragas ur all rörelse. På tal om banken kan jag ej undgå att omnämna följande: Vid bankens sedeltryckeri är anställd en amerikanare, hvars specialitet är att efterapa sedlarne. Så snart en sedel af den nya emissionen är färdig, lemnäs deåsamma till aåmnerikanaren, som skall använda alla honom till buss stående medel för att eftergöra densamma. Lyckas: han härutiz föf—) Ett exemplar af detta anslag har blifvit redaktionen förevisadtRed:n af II-T.