Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 november 1868, sida 2

Göteborg d. 10 November. Den rörelse, som uppstått bland de s. k. frälsebönderna under de stora skånska godsen, har ej kunnat undgå att ådraga sig uppmärksamhet äfven i andra delar af landet. Men det har dock icke varit lätt att bilda sig ett säkert omdöme i saken. Väl är det klart, att dessa bönder råkat på villovägar, när de göra anspråk på eganderätt till gårdar, hvaraf de endast äro brukare, samt att de handlat ännu mera orätt och ovist, då de gått domsluten i förväg och undandragit sig ingångna förbindelser. Men detta handlingssätt lyftar slöjan från förhållanden, som ligga bakom och hvilka ej få lemnas ur sigte, när man vill bedömma den moraliska halten af den rådande förvillelsen. Det synes oss antagligt, att i Skåne ännu fortlefva traditioner från den aflägsna tid, då verkligen många af de hemman, som nu lyda under de stora godsen, tillhörde sjelsegande bönder, från hvilka de icke sällan, med list och våld, bortrycktes af de mäktige, hvilka, i dessa tider, ganska öppet trotsade lag och myndigheter. Samma minnen hafva fortlefvat t. ex. i Ryssland, hvarest de förre lifegne städse vidhöllo, att den jord de brukade var deras verkliga egendom, såsom den också sedermera till någon del blifvit. Om vi ej misstaga oss, har samma föreställningssätt varit rådande äfven i Danmark, hvars statsmakter gifvit detsamma i viss mån rätt, genom den i sednaste tider, mot jordegarnes protester, beslutade och verkställde ,fästets aflösning. Det är sannolikt enahanda traditioner, som nu förledt de skånska bönderna att lyssna till en äfventyrares lockelser, då han erbjudit sig att göra dem sjelsegande, oaktadt det måste vara klart, att sådant är omöjligt, då både egendomar och arrenden gått itrån gamla fa