Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 oktober 1868, sida 2

Öv OR 47T Dnurr g rit verksam för den nusikaliska bildningen, såsom musiklärare vid tockholms gymnasium samt vid Klara elementarverk och nya elementarskolan. Hans varma inse för utbredande af sann musikalisk smak och hans ifver och nitälskan för den gedigna och klassiska musiken äro för allmänheten kända genom hans i hufvudstaden hållna föredrag i musikaliskestetiska ämnen samt genom serier af konserter för gammal klassisk musik. Bland hans utgifna skrifter har en, om medeltidens skådespel, blifvit prisbelönt af Svenska akademien. Utom ett antal egna musikaliska kompositioner har han från trycket utgifvit en mängd, dels estetiska arbeten, såsom: Blickar i tonkonstens inre helgedom; Sverges tonkonst och melodiska nationaldikt; Harmonia, en bildningsbok; Spolers äreminne; dels historiska, såsom: Musikens historia, i 3 delar; Tonkonstens äldsta häfder; Berättelser ur kyrkomusikens historia; dels läroböcker, såsom: Förenkladt Psalmodikon; Inledning i musikens studium; Koralbok för skolor; Musikalier för lägre och högre läroverk m. m. Han var ledamot af musikaliska akademien och hade för sina mångåriga mödor som lärare erhållit guldmedaljen Illis quorum meruere labores samt för sina litterära förtjenster utnämnts till riddare af Vasa-orden och af Dannebrogen. Bland hans efterlefvande barn är den utmärkte militäriske skriftställaren kapten Julius Mankell. — Uecemberfonden. Till denna fond, samlad till minne af representationsfrågans lyckliga lösning, har, enligt Dagbladet, ett belopp af 63, 142 rdr influtit— Medalj. Matrosen Liljeqvist, som den 13 sistl. Maj från skeppsgossebriggen Snappopp med beslutsamhet och raskhet kastat sig i sjön för att bistå skeppsgossen Pettersson, hvilken af våda fallit öfverbord och såsom föga kunnig i simkonsten varit nära att, utan Liljeqvists mellankomst, drunkna, samt föröfrigt, enligt uppgitt, år 1859 räddat en gosse, som gått ned sig på isen, har af K. M:t erhållit ett exemplar i silfver af medaljen utaf 8:de storleken med inskrift: ,för berömliga gerningar, att i högblått band med gula kanter bäras på bröstet. — Amorteringslån. K. M:t har saststält ett af Catharina församling i hufvudstaden å kyrkostämma fattadt beslut, att för fullbordandet af församlingens folkskolhusbyggnad upptaga ett lån af 13,000 rdr, doek med förbindelse att detsamma genom årlig amortering återbetala under loppet af högst tio år. — Anslag för kyrkomötet. Uppå sednast församlade kyrkomötes hemställan har K. M:t till bestridande af åtskilliga utaf kyrkomötet föranledda tillfälliga utgifter anvisat ett belopp af 2,500 rdr. Vensionsanstalt för sjömän. Från och med 1869 års början komma pensioner att utdelas från den, genom k. kungörelsen den 29 Jan. 1864, inrättade pensionsanstalt för befälhafvare, styrmän och annat sjöfolk å svenska till utrikes fart använda segeleller ångfartyg, äfvensom för machinister och eldare å sistnämnde slags fartyg; och kunna personer, hvilka hänföras till ofvannämnde klasser och uppnått 55 års ålder samt varit 25 år i svenskt sjömanshus inskrifne och, utan att hafva gjort sig skyldige till rymningsbrott, tillbragt denna tid hufvudsakligen i tjenstgöring under utrikes sjöfart med svenskt handelsfartyg, till närmaste sjömanshus inlemna sina till k. direktionen ställde pensionsansökningar med åtföljande åldersoch frejdebetyg. — K. musikaliska akademien. P.-T. meddelar: Hertigen och hertiginnan af Östergötland hedrade med sin närvaro musikhistoriska föreläsningen i Tisdags afton. Prof. Bauck fortsatte redogörelsen för franska operans tonsättare, hvarvid han särskildt uppehöll sig vid åtskilliga af Rebers och Gounods arbeten; derefter öfvergick talaren till den nyare italienska skolan och dess mästare samt visade, att denna skola alltid bibehållit sin sjelfständighet och aldrig lånat från andra nationer m. m. Särskildt fästade han sig vid Donizetti, född 1797, död 1847 (sinnessvag), Bellini, född 1802, död 1835 och Verdi, född 1814, lefver ännu och är bosatt i Paris. Deras arbeten jemfördes med hvarandra och analyserades. Aftonens illustrationer bestodo af en särdeles smakfull trio ur Rebers opera ,Le Pere Gaillard-, utförd af eleverna fröknarna F. Åberg, A. M. Gagge och E. T. Saxenberg, en aria ur Gounods ,, Romeo och Julia, sjungen af förenämnda fröken Åberg samt en af Margarethas arier ur operan ,,Faust, som föredrogs af fröken E. Bergman. — Vid Stockholms läns landtbruksskola på Djursholm hölls den 22 dennes pröfning med de för året afgående råttarlärlingarne, till antalet sju. Examen hölls af läroverkets föreståndare, hr F. Leissner, i närvaro af landshöfding Stråle, husbållningssällskapets ordförande k. sekreteraren Odelberg, skolans inspektor grefve Björnstjerna, Djursholms egare grefve Wirsen, frih. Hermelin m. fl. Svaren å framställda frågor utföllo tillfredsställande, och de ritningar, stilprof och herbarier, som förevisades, ej mindre än den profplöjning, som anstäldes, vittnade lika mycket till lärjungarnes som len nitiske föreståndarens förmån. Efter examens slut öfverlemnade hr Odelberg till trenne af eleverna af hushållningssällskapet anslagna premier, varjemte han uttryckte den tillfredsställelse, med wilken man följt hr Leissners verksamhet. Grefve Zjörnstjerna anmälde, att grefve Wirsen förärat äroverket ett bokskåp med en samling värderika rbeten i landthushållning m. m. (P.-T.) — Föreläsningar för handtverlksidkare. Dagbladet berättar: Svenska slöjdföreningen komner att anordna en serie föreläsningar med särkildt afseende fästadt å handtverksidkare. Dessa elasningar ega rum i slöjdskolans stora hörsal, Mäster Samuelsgata n:o 36, och taga sin början ästkom. Söndag kl. 6 e. m., då docenten Dietrichon börjar en serie föredrag öfver ,, Konstens tillämpning på industrien. Föreläsaren kommer ervid att lemna en kortfattad, af ritningar m. m. elyst historik öfver den industriella och arkitekoniska ornamentiken ända från dess första början ch blomstring hos de gamla folken, dess formtveckling under medeltiden samt den riktning enna utveckling på sednare tider tagit. Hvad som kommer att utgöra en nyhet vid anrdningen af föreläsningarne är att docenten Dierichson ämnar vid hvarje föredrag tillhandahålla hörarne ett tryckt program med frågor, som blifva hremäl för den derpå följande föreläsningen. På etta sätt undvikes den olägenheten, att åhörarne sinna sig vid föredragen alldeles oförberedda på vad de komma att höra, utan lemnas de nu tillille att sjelfva på lediga stunder under veckans pp tänka på föremålet för den kommande Sönagens framställning. Dessa program säljas å 5 re stycket, men inträdet blir afgiftsfritt och tiden ir föreläsningarne har, såsom en bland de lämp