Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 oktober 1868, sida 1

wad ni begärt till er tjenst, sennor, och ag hoppas blott att vi få en rask och angenäm ridt, så att misstaget rörande mig må så snart som möjligt uppdagas i San Luis. Don Pasquale böjde blott på hufvudet såsom svar. Men correon hade redan börjat anföra tåget, ehuru underofficerarne sökt hindra honom derifrån. Åtföljd af den gamle gauchon såsom postiljon dref han med sin långa, tunga piska de båda packhästarne framför sig, så att de i fullt galopp ilade utefter gatan oaktadt sin tunga packning. Hvad brydde han sig om soldaterna, huruvida de följde honom eller icke; han hade dröjt längre här på platsen än han egentligen kunde försvara, och nästa nattqvarter låg många långa leguas derifrån. Officeren måste följa honom antingen han ville eller ej, och med en svordom öfver den gamle tjurskallen, som sålunda trotsade disciplinen, ordnade han med ett kommandorop sitt folk, och med Josefas häst bredvid sig samt don Diego på sin andra sida sprängde han framför sin ryttareskara utför gatan och ut på de oöfverskådliga pampas. VIL Rote och led bhöllo de vilda muntra karlarne ej, och sedan man väl kommit ut på ncampo, upplöste hela afdelningen sig i en oordnad svärm, som än till höger än till venster i karavanspåren utsökte den bästa väg åt sig på den mjuka gräsmattan. Men disciplin hade de tillräckligt för att vid första kommandoord åter