Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 oktober 1868, sida 3

Litteratur. Allmänna Historien i Sammandrag af A. Vidliet. Öfversatt af mag. David Sjöstrand. 3 band. Stockholm. 1860 — 1862. Pris 8 rdr rmt, (Ur Pedag. Tidskr. 1868, h. 2.) Vår närvarande litteratur är ej rik på originalarbeten, som omfatta Allmänna Historien i dess helhet. Vi ha knappast mer än ett enda namn ut i detta afseende uppvisa, och det är Jakob Ekelund, som skref sin Gamla Historia 1826, Medeltiden 1828 och Nyare Historien 1833—38. Dessa i våra skolor under en lång följd af år allmännast begagnade läroböcker ha både under författarens lifstid och efter hans död upplefvat många upplagor, dels oförändrade och dels öfversedda af aktade lärare, hvilka genom mer eller mindre genomgående bearbetning sökt åt detta med en viss pietet betraktade arbete gifva en längre framtid. Bland de författare, som under tiden gifvit oss läroböcker i särskilda delar af Allmänna Historien, nämna vi här blott Svartengren, som 1848 utgaf Medeltiden, samt Palmblad och Wiberg, som lemnat oss korta framställningar af den Nyare. Härmed har skolan hittills ganska godt hulpit sig; men icke sä de många, som önskat och behöft utsträcka sin historiska kunskap utöfver det vanliga skolmåttet. Dessas behof, allt mer oafvisliga, ju högre det historiska intresset i vårt land gjort sig gällande, har man försökt tillfredsställa genom öfversättningar. Så utkommo Beckers, Rottecks, Held och Corvins och Schlossers större verk, snart åtföljda af Webers Allmänna Verldshistoria 1853, Dittmars Verldshistoria 1854 och nu senast af det serdeles förtjenstfulla arbete, som utgör ioromalet för denna vår anmälan, i Å. Vulliet: Esquissa deane Histoire Universelle hade i Frankrike och Schweiz sett flera upplagor och blifvit en allmänt omtyckt historisk läsbok, långt innan den ofversattes på svenska. Redan deraf kan man sluta till bokens värde, Detta värde visar sig för granskaren hufvudsakli-— 7 Förf: m hö rake -ocn deri, näa Q betraktar verldshistorien , , suKt, långt ifrån att förete ennakna register öfver krig och konungalängder, i ett enkelt, lättfattligt språk framställer verkliga taflor ur folkens lif, såsom detta utvecklat sig i politisk författning, religion, vetenskap, skön konst, seder och industri, under så väl de lugna som stormiga skiften försynen låtit dem upplefva. Allt, som i sig inneburit någon vigtigare betydelse för civilisationens framsteg, har författaren förstått att med ovanlig talang framhålla i lifliga skildringar och underhållande berättelser, som draga läsaren med sig midt in i händelserna och låta honom se dessa lefvande framför sig. Och en annan icke mindre förtjenst är den, att författaren, med blicken stadigt fästad på det väsentliga, just vetat att företrädesvis framhålla detta och sålunda i sin framställning med berömvärd säkerhet iakttagit det lagom, som hvarken bjuder för mycket eller för litet åt de läsare han trott sig böra kunna påräkna icke blott inom skolans område, utan äfven i hemmet och familjen. Följden häraf har blifvit den, att läsaren, långt ifrån att tröttas af tilldragelsernas hvimmel eller öfverväldigas af hopade detaljer, klart och redigt kan här uppfatta verldshistorien i dess vigtigaste momenter. Så genomgår författaren i Gamla Tiden först de Österländska folken, hvilka slutna i despotismens bojor aldrig vaknade till medvetande af den frihet, som utgör första och förnämsta vilkoret för mensklighetens förädling; derefter Grekland, hvars ädla fria folk genom utbildade samhalls-inrättningar vidsträckta förbindelser, stora framsteg i konst ocl litteratur och framför allt genom ett sinne öppet och mottagligt för de högre iddernas rikedom så