Sv Ian Hcl, prIVAUMm. AY. A — UTRIKES, TYSKLAND. Den preussiska landtdagen säges skola sammankallas till 4 November. Huruvida grefve Bismarck till den tiden skall vara så återställd till helsan, att han kan öfvertaga sina förra funktioner, är tvifvelaktigt. Emellertid lärer det på den sednaste tiden hafva blifvit anordnadt en regulier korrespondens mellan Bismarck och de under honom stående embetsmännen i Berlin. . ÖSTERRIKE. Enligt , Tageblatt lärer rikskansleren Beust; hafva låtit utarbeta ett memorandum angående de sednaste tilldragelserna i Böhmen, som skall tillsändas Österrikes representanter i utlandet för att tjena dem till rättesnöre vid deras förhandlingar och samtal med de utländska diplomaterna. Enligt , Neue freie Presse har i de delar af Böhmen, der man har orsak att frukta allvarsammare oroligheter, icke blott församlingsoch föreningsrätten utan äfven pressfriheten blifvit upphäfd. I Prag har högste militärbefälhafvaren utfärdat en proklamation, i hvilken han tillkännagifver, att regeringens tålmodighet är slut, samt att han skall förstå att undertrycka hvarje rubbande af den allmänna ordningen med alla de medel, som regeringen ställt till hans förfogande. För öfrigt framgår af de tidningar, som utgifvas i Wien, att de första berättelserna om oroligheterna i fabriksstaden Smickow (en af Prags förstäder) varit mycket öfverdrifna. Kavalleriet hade der endast begagnat flatan af sina klingor. Den 13 dennes väntades en utomordentlig kejserlig kommissarie till Prag, dit äfven en del polisembetsmän och betjenter trån rikets andra delar inträffat för att ersätta den dervarande polisen, hvilken under de sednaste oroligheterna icke visat sig vara sin uppgift vuxen. Kommunalrådet har emellertid beslutat vägra bidrag af stadens kassa till den fremmande polisens underhåll. Lugnet har under de sednaste dagarne icke varit stördt. FRANKRIKE. Emil Girardin har i sin tidning ,Libertå offentliggjort en skrifvelse till general Prim, i hvilken han bland annat säger: yI fall jag icke förlorat förståndet och minnet, så förekommer det mig, min käre vän! att det första, som en konstikutionel monarki behöfver, är en konung eller drottning. Men hvar skolen I finna den? I Portugal? I veten, att detta icke låter sig göra. I Italien? Lika litet. I England? Då skulle Frankrike göra motsägelser. I Frankrike? Det skulle England sätta sig emot. Han I rätt att ropa: ,Ned med bourbonerna! innan I rådfrågat hela Spanien, så hafven I äfven rättighet attropa: ,Lefve republiken! Girardin tillägger: ,,Om I hafven makt att dekretera uteslutandet af två prasumtiva thronarfvingar i begge de bourbenska leden; om I hatven makt att upplösa de nuvarande cortes; om I och Edra kolleger hafven makt att förändra vallagen, så han I äfven makt att proklamera den federativa republiken — Förenta iberiska staterna — och öfverensstämmande med denna regeringstorm, hvilken fullkomligt rättfärdiggöres af thronledigheten och af drottning Isabellas skamliga flykt, författa en ny konstitution, åstadkommen genom ett beslut af hela spanska folkets representanter, valda genom allmän omröstning. BELGIEN. Angående kronprinsens af Belgien karakter, vanor och sjukdom meddelar en korrespondent i Brissel följande: Leopold Ferdinand, hertig af Brabant, grefve af IIennegau, hertig af Sachsen, är född på slottet Laeken den 12 Juni 1859. Hans kroppsbeskaffenhet var hittills efter allt utseende mycket kraftig. Hans breda skuldror, det hvälfda bröstet, hans slutna växt, och dertill en viss älskvärdhet, korteligen: hans hela yttre tycktes antyda en stor utveckling af muskelkrafterna. Desto större är således den smärtsamma förvåningen hos alla dem, hvilka nalkas honom och åse den sjukdom, som hotar att bortrycka honom. Hans uppfostran, som blifvit anförtrodd åt grefve van der Straeten-Penthos som guvernör och åt löjtnant Donies som hofmästare, var ställd på att bibehålla en riktig jemnvigt mellan utvecklingen af kroppens krafter oc de framstående själsegenskaper, med: hvilka den unge prinsen var begåfvad. Den stackars prinsen var så god, så artig, så älskvärd, att hans sjukdom på det allradjupaste smärtat alla dem, som omgåfvo honom. Denna sjukdom är perikarditis. I sin början uppträdde sjukdomen med alla tecken till en envis snufva samt en torr, häftig och