Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 oktober 1868, sida 1

, OO 2 VE DSAUNC-41 ) IILII HU OM ALIIU asklart. Man kände visserligen hvilka dessa 1 personer voro, nemligen grefve Barck och eshans grefvinna, man förklarade grefvens -Jord så att han för grefvinnan redogjorde lför ett intressant biljardparti, som han naturligtvis vunnit, men ,,ces bourbons, som grefvinnan mumlade med thäskeden i mun, hur förklara dessa ord? Man påstod, att hon alldeles icke sagt ,,bourbons, utan helt sött läspat ,,bonbons, och man sökte på det viset komma från saken. Först ett helt år efter detta incendiära samtal på Hasselbacken har man fått reda på huruledes grefven och grefvinnan Barck redan i Augusti i fjol försökte smuggla deras gode vän general Prim in i Spanien, hvilket då misslyckades, men i år lyckades det så mycket bättre, såsom ni känner. Och der sitter nu på Hasselbacken hvarje dag Moreno y Landaburys efterträdare, Isabellas brunhylta representant här, der Isitter Sotto Mayor, konungens af Portugal gråskäggige representant här, der sitter hela diplomatiska kåren och dricker herr Davidssons Mocca-kaffe, men tror man att de ha det minsta hum om de samhällsupplösande planer, som smidas vid ett bord några steg ifrån dem? Nej bevars, de prata om små trefliga affärer häri Stockholm, men ha ej en tanke för affärernas sställning i Portugal och Spanien. Dock kunna de till en del vara ursäktade derigenom, att ingen menniska, icke ens en I diplomat, väl skulle kunnat tänka på att det trefliga Hasselbacken skulle vara härden för andra konspirationer än dem värIden på stället kunde hysa mot de besöskandes kassor. Men der ser man återigen hur betydligt man kan misstaga sig här i verlden. I flera tyska hufvudstäder är, såsom bekant, mycket vanligt att man har privata teaterskolor, der undervisning lemnas mot betalning åt unga personer, som vilja egna sig åt scenen, vare sig den dramatiska eller lyriska, och dessa teaterskolor förestås då vanligen af ett par artister eller flera, som dragit sig bort från rampskenet. Någonting i samma väg har man här sökt inrätta. Ni har möjligen lagt märke till en annons i Stockholmstidningarne med öfverskriften , Eleyskola, närmare underrättelser erhållas der och der. Efter hvad jag erfarit, är det den från Upsala fördelaktigt bekante musikdirektören Fröberg, som står i spetsen för detta företag, biträdd af en skådespelare. Afgiften lär vara ringa, snart sagdt ingenting, för de personer som vilja begagna sig af undervisningen; deremot förbehålla sig föreståndarne att ,,uppvisa sina elever i små komedier, scener ur operetter 0. 8. v. offentligen och mot afgist, och på Ladugårdslandsteatern säger man att vi i vinter då och då skola få se prof på elevernas förmåga. Nya tidningar! Radikala, moderata, skämtoch andra skola se dagen nu snart, i December, den 1 Januari — den här tiden på året äro rykten härom flitigt i svang. Naturligtvis sätter man ej mycken tro härtill, och då jag här nämner ett nytt tidningsföretag, som är allvarsamt påtänkt, så är det derför att det förefaller mig hafva utsigt att få framgång. Det är helt simpelt meningen att uppsätta en tidning efter mönstret af den vidt spridda tyska ,,Bazar med modeplancher, virk-, sticknings-, broderoch andra mönster med nödig text dertill, samt till fyllnad små noveller m. m. Det är den bekante foto-litografen Mandel, som påtänkt detta företag, till hvilket några damer skulle lemna de egentligen ledande artiklarna. Detta är således en anläggning mot damernas portemonäer, ehuru det naturligtvis nu som i de flesta fall blir herrarnes lott att få släppa till prenumerationsmedlen. Det är en vacker syn man har nu emellanåt från Norrbro och alldeles splitterny sedan: lokomotiver som komma frustande öfver den nya bron för den välsignade sammanbindningsbanans skull. Öfverraskade stanna menniskorna i deras promenad öfver Norrbro, ett lokomotiv kommer med bortåt en 20 vagnar lastade med sten. Åh, så vackert, hvad det der blir trefligt när det blir färdigt! Det är bara ungt, oförståndigt folk med gladt sinne, som säger så der; gammalt betänksamt folk säger något annat, som ni väl kan förstå, utan att jag behöfver upprepa det. Den nya Riddarholmsbrons barriörer kunna numera glädja sig åt talrika bekikande, som kanta jernräckena för att få se på tåget, som stannar här. I Riddarholmskanalen mellan riksdagshuset och nedra i Munkbron är man just färdig med de två stenkistor, som skola uppbära brostycket här öfver. På resten af bron, mellan Kötttorget och Jernvågen, pålas med all fart, hvarvid en ångmaskin pustar svårliga under arbetet med hejarnes uppdragande. Man håller också på att från riksdagshusets nedre hörn uppföra en låg byggnad, som kommer att i en halfeirkel gå fram mot Riddarholmens motsatta sida, efter hvad det nu vill synas. På kel. stora teatern ger man ganska bra Halevys opera ,Judinnan med en verklig judinna i hufvudrollen: fru Jacobsson, som utmärker sig här lika mycket som i ,, Romeo och Juliak. En lyckligare apparition för förstnämnde roll kan man ej önska sig. Hr Hafgren sjunger Eleazar och sjunger sitt parti omsorgsfullt, men spelet är ännu mycket kantigt. Operan är uppsatt ytterst grannt, kanske för mycket till och med. Man får hären rr. ER. rf SE RR: —— — AA AA rt -U-—2—-fTf-.DO (—äP T— V—-——5 LA tt mA HO —