Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 oktober 1868, sida 2

besparingar, på det att strikegörande kamrater må kunna understödjas och uppmunras till ihärdighet i striken? Nåväl! Vid jelfhjelpen sparen I för er sjelfva och dra familjer; hos socialdemokraterna spaeen I för andra, och I veten icke ens, huruvida era besparingar komma rätter man till godo! Den, som säger er, att I utan arbete och möda kunnen uppnå en bättre lott, den är icke er vän. Genom striken aflägsnen I er från arbetsgifvarne, medan blott ömsesidigt förtroende kan befrämja ert intresse. Kapital och arbete äro, långt ifrån att stå fiendtligt gent emot hvarandra, fastmer syskon, som äro hänvisade till hvarandra, att i alla lifvets förhållanden understödja hvarandra, o. s. v. Emellertid börjades kongressen under ledning af ,,presidenten d:r von Schweitzer. Genast den första akten var en våldsakt. Man tålde ingen opposition. Schultres opponerande anhängare blefvo på det råaste sätt och ej utan blodsutgjutelse utvisade. Man kunde nu med lugn taga itu med arbetet. Otroliga saker pratades för arbetarnes delegerade. Dumheten och djerfheten delade med spekulationen dessa tre dagars triumf. Alltjemnt var kapitalet det olyckliga föremålet för förbittrade invektiver. Beslutadt blef upprättandet af en allmän förening mellan arbetsidkarne, för ändamål af ömsesidig bjelp i sådana fall, då serskilda yrken föregå med arbetsinställning för tilltvingande af högre löner. De föreningen tillhörande yrkena ha att underkasta sig svåra vilkor. Det under en president stående centralutskottet utöfvar, på grund af sin fullmakt, en nästan oinskränkt dikta tur. I dess beslut har hvarje yrke att obetingadt foga sig. För en ständig fyllnad i föreningskassan är sörjdt, och betalandet hörer ej till föreningsmedlemmarnes mindsta pligter. Med ett ord: föreningens president är satt i stånd att hvarje ögonblick kasta tvedrägtens brandfackla bland hundratals affärsgrenar, att underbindå arbetet, denna samhällets lifsnerv, att göra en revolution i detta ords starkaste. betydelse! Till all lycka kan föreningen bli verksam först när förbudet mot arbetarekoalitioner i Tyskland blir upphäfdt, och detta lärer, just efter dylika varnande händelser, ännu dröja en lång tid. För öfrigt ha i Berlin redan enstaka yrken, som deltagit i kongressens beslut, kommit till förnuft. De se hvarthän man vill leda dem och vända sig bort från förledarne. Den tyske arbetaren är försigtig: han åhör mycket, fattar väl äfven djerfva beslut, men på handlingen funderar han mycket länge. Den allmänna europeiska arbetare-republiken, hvars spöke gått omkring i Wien, Brissel och Närnberg, skall ännu länge låta vänta på sig. H.