Göteborg den 13 Oktober. , Tidens anda och , tidens föreställningssätt lära likväl ej vara endast tomma ord eller abstrakta begrepp. Fastmer framstå de såsom verkligheter af utomordentlig kraft och betydelse, när man finner huru de kunnat göra sig gällande äfven inom länder, hvilka synts för dem så tillslutna, att man ansett det erfordra om ej århundraden, dock många årtionden, innan dessa makter skulle kunnå der vinna insteg. Ett sådant land var Spanien. Vi hafva alla betraktat detta land såsom den qvarlefvande medeltidens sista bålverk. Här brann ännu på 1820-talet kättarebålet; här var bibelläsningen förbjuden och utsatt för svårt straff ännu i de sista tiderna; här frodades klostren med deras lättjefulla bröder och systrar; här qväfde den absoluta monarkien hvarje yttring af folkets konstitutionella lif. Här hvilade öfver hela landet ett prestvälde, med dess andliga förtryck och andliga mörker. Skulle det ej erfordras lång tid innan. ett helt folk kunde afskaka sig ett sådant ok, skingra sådana dimmor? åa