Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 oktober 1868, sida 3

satta med uppgiften att finna ett ämne, hvarigenom födoämnen isynnerhet, och organiska ämnen i allmänhet, kunde bevaras från förskämning. Mångfaldiga äro de undersökningar, som härför blifvit gjorda, och de afhandllngar, som härom blifvit skrifna. Frågan gäller att finna ett ämne, som, på samma gång det hindrar förskämning, hvarken gifver det konserverade någon bismak eller innehåller något det ringaste element, som kan göra det med ämnet konserverade födomedlets förtärande menligt för helsan. Ett dylikt ämne, med hvars upptäckande snillet, vetenskapen och fliten i decennier förgäfves sysselsatt sig, synes nu hr Gahn verkligen hafva funnit. Vi säga synes, emedan upptäckten är så ny, blott 2 månader gammal, att man ännu, i förhållande till dess förmodade mångfaldiga och vidsträckta användning, blott högst obetydligt hunnit pröfva densamma. Så långt man dock hittills hunnit anställa prof, har man erhållit de mest tillfredsställande resultater och lofvande utsigter för medlets användning i stor omfattning. Då hr Gahn, som under en lång följd af år sysselsatt sig med studier och undersökningar, om icke direkt med afseende på förevarande fråga, så dock med henne stående i nära beröring, för ett par månader sedan gjorde ifrågavarande upptäckt och genom åtskilliga mindre prof blef öfvertygad om, att här något nytt och ovanligt af den mest öfverraskande effekt vore för handen, lät han först hos en källarmästare samt en slagtare härstädes pröfva det uppfunna medlet. Med tillhjelp af detsamma kunde slagtaren hålla sina större och källarmästaren sina mindre köttpartier friska och färska, så länge det för dem behöfdes, äfven som den sednare dermed konserverade mjölk, grädde, rädisor, och allt detta under rötmånadens tropiska hetta detta år. Icke minst som ett trolleri föreföll medlets förmåga att hämma börjad förruttnelse hos öttstycken och efter några timmar aflägsna all förskämd lukt från redan stinkande kött. Hr Gahn meddelade sig derpå med åtskilliga vetenskapsmän vid akademien, hvilka visade ett lifligt deltagande för hans upptäckt och nu äro honom behjelplige vid anställandet af prof i flera riktningar. Förliden Lördag voro vi jemte åtskilliga andra, bland hvilka professorn i medicinsk kemi doktor Almen, inbjudna på en anrättning af kött, som hr Gahn sedan den 3 September eller jemnt en månad konserverat på det af honom upptäckta sättet. Det smakade enligt allas, äfven fruntimmers, öfverensstämmande tycke färskt och mustigt, som skulle köttet för tillfället varit hemtadt från slagtarboden. Och dock hade detta kött i 30 dagar förvarats i ett rum, der värmen jemnt hållits uppe vid 24 grader. Försöken fortsättas, och skola nu sådana med kött i större partier göras. Dessa sednare vill hr Gaun ställa under en sträng kontroll, för att kunna åberopa personers vittnesbörd för sin upptäckts verklighet och duglighet. Återstår nu att utröna, huruvida ämnet, så som man synes hafva alla skäl att hoppas, eger förmågan att för så lång tid konservera, att det förmår hålla födoämnen färska under långvariga fälttåg och sjöresor samt dymedelst kan blifva ebt medel, hvarigenom man kan förse Europa med färskt kött af de stora tillgångarne derpå i Brasilien och Australien. I förbigående vilja vi nämna, att hr Gahn anser det ifrågavarande medlet ega förmåga att hålla vatten friskt under månader, att det gör hartsningen af faten för förvarande af bayerskt öl öfverflödig, samt att det vid mäskningen för bränvinsbränning hindrar ättiksbildning och sålunda vid denna tillverkning kan medföra en vinst af många procent.