stå vid förhandlingarnes slut. Under förra riksdagssessionen utfärdades nemligen en förordning (af den 6 Juli 1867) rörande demarkationsliniens upphäfvande och nedSättande af en komite, som skulle utarbeta en plan för bebyggandet af terrängen mellan fästningsverken (vallarne) och demarkationslinienDenna komitö, som sammanträdde den 14 September sistlidet år och som arbetat med en prisvärd skyndsamhet, har nu slutat sina förhandlingar. Att närmare ingå på dessa, skulle här leda oss för långt, och vi vilja derför endast framhålla, att planen, som afser anläggandet af mycket stora vägar och flera torg, på det hela taget synes ganska lyckad i hufvuddragen och i beredandet af stora arealer till bebyggande. En af dessa åstadkommes mellan den bebyggda delen af Vesterbro och Kallebodstrand, och man kan alltså häraf ytterligare finna, hvilken betydelse en ränna genom denna sistnämnda har. Hvad frågan om vallarnes raserande angår, så sysselsätter sig komitöen så godt som allsicke härmed, utan föreslår endast att anbringa flera stora öppningar i vallen. Det har nemligen från flera håll gjorts gällande, att vallarne ej borde rifvas, då ett obebygdt bälte rundtomkring en stad är en oskattbar fördel; och då man menade, att vallarne borttogo mera luft än husen skulle göra, har man väl föreslagit att rifva dem, men att derefter begagna den vunna platsen till boulevarder och att i ingen händelse bebygga den. Man skulle derigenom bibehålla det friska planterade bältet och dessutom kunna erbjuda de promenerande en . förträfflig anläggning, Bom låge i närheten af stadens medelpunkter. Komiten har, som sagdt, ej velat sysselsätta sig med frågan, hvars afgörande man måhända också rättast bör hänskjuta till efterkommande. Komitens plan befinner sig för ögonblicket hos kommunalstyrelsen, hvilken som bäst håller på att granska den. Man bör kunna hoppas, att den grundlighet, hvarmed detta sker, ej skall bli större, än att planen ännu i år kan föreläggas konungen till stadfästelse, hvarefter man genast kommer att skrida till dess utförande. Mei utom dessa båda momenter i stadens utveckling: hamnens utvidgning och: demarkationsliniens upphäfvande, har äfven den egentliga delen af staden innanför vallarne undergått en hel del förändringar. ! Redan för åtskilliga år tillbaka har Köpenhamn fått ett förbättradt vattenledningssystem, hvars förestående utvidgning jag omnämnt i ett föregående bref, och ett gasverk, som förser de inemot 2,500 Iyktor, hvilka om aftonen upplysa staden; men först nyligen har man tagit itu med utförandet af ett mycket storartadt och förträffligt uppgjordt kloaksystem. Blott enstaka partier af detta äro hittills fullbordade, ty riksdagen vill endast berilja penningarne dertill i små poster, och härefter måste arbetena rättas. Ett helt nytt parti i Köpenhamn, som utan tvifvel kan räknas till stadens vackraste, är Gammelholm. För några år sedan stego plötsligt hyrorna i sjelfva staden mycket högt, väsentligen tillfölje af det förut omnämnda behofvet af byggnadstomter i stadens närhet, och under tryckningen af denna rörelse beslutade man att igenfylla några kanaler, hvilka stötte upp mot stadens medelpunkt och vid hvilka flottan haft några etablissementer, som skulle flyttas till en mera lämplig plats. Detta skedde också, och på så sätt uppstod Gammelholmspartiet. Tomterna i denna del af staden blefvo dyra — 10 rigsdaler pr qvadrataln — men just af denna orsak var det endast de rikaste, som hade råd att bygga der, och följden bäraf var åter, att de uppförda husen nästan alla blefvo praktbyggnader. Ursprungligen hade man väl här tänkt sig ett slags Faubourg St. Germain, som skulle vara belägen i slottets grannskap; men med undantag af Studentföreningen, hvilken här måste antagas representera de ideella in-. tressena, är det så godt som uteslutande penningearistokratien, som här har sina hoteller och kontor, och liksom för att ytterligare tillkännage detta, är äfven den nya bankbyggnaden uppförd här. Men land de praktfullaste anläggningar i stalen och som isynnerhet påtrycker den en hufvudstadsprägel, bör isynnerhet nämnas len stora aveny, som från Vesterbro leder n till den gamla staden och bildar hufvudpassagen till denna. Fordom fanns i vallen endast en gammal trång port, hvilsamtidigt härmed: ken det nästan var förenadt med lifssara. att passera när samtidigt vagnar körde!: lerigenom, men den är nu nedrifven, öppningen är utvidgad, och öfver vallgrafven när lagts en bred, elegant betäckning, från vilken man har en praktfull utsigt. Står man inne i staden, så ser man framför sig en del af den vackra Vesterbro med, Pri: