Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 oktober 1868, sida 2

orleans hafva öppna feendtligheter förekommit mellan republikaner och demokrater. Hittills hafva de affupit lätt nog, men man fruktar för deras förnyande. Berättelserna om bomullsskörden i Tennessee, Georgien, Alabama och Florida låta illa; maskar och regn hafva gjort stor skada. Enligt de sednaste underrättelserna från Paraguay var markis Caxias med 30,000 man på marsch till Tebicuary. En eskader bombarderade den 6 Augusti Timbo, som den 22 uppgafs af Lopez; 10,000 man brasilianska och 5,000 man argentinska trupper hafva besatt Humaita. Än vidare äro brasilianerne i besittning af Pilar, beläget fyra dagsmarscher från Tebicuary. Dagens post. FRANKRIKE. Exdrottningen Isabella förer för närvarande ett mycket tillbakadraget lit på slottet i Pau och lemnar endast sina rum för att öfvervara messan, som flera gånger om dagen läses i slottskapellet af den förre biskopen på Cuba. På slottet visas henne all möjlig uppmärksamhet. Hennes svit består af cirka 20 personer utom tjenstepersonalen, och franske kejsaren har ställt en hög embetsman från tuileripalatset samt en stor mängd betjening till hennes disposition. Man förmodar ännu alltjemt, att hon skall välja Rom till sin blifvande vistelseort. Till Paris vill hon under nuvarande omständigheter icke begifva sig. Hennes mor, Maria Christina, som är känd för sin girighet, har visserligen ett mycket stort palats der, men hela den vackraste flygeln är uthyrd åt privatpersoner. Troligt är, att Isabella kommer att göra sin mor ett kort besök på hennes villa nära Havre. På många håll var man enfaldig nog att förmoda, det kejsar Napoleon — åtminstone på något sätt — skulle understödja Isabella eller blanda sig i despanska angelägenheterna. Motsatsen har skett. Man erfar nu, att kejsaren redan flera dagar före hennes flykt ålagt sin utrikesminister att visa general Ologaga (förut spansk ambassadör i Frankrike), hvilken då befann sig i Paris som landsflykting, det största tillmötesgående. Olozaga blef också den 1 dennes mottagen af Moustier och behandlad med stor utmärkelse. Samtidigt hade den spanske ambassadören i Paris, Mon, nedlagt sitt embete. Olozagas depescher blefvo på föranstaltande af den franske utrikesministern sända till Madrid, ehuru befordrandet af privattelegrammer eljest var förbjudet. Moustier hade än vidare sändt order till den franske ambassadören i Madrid att på det strängaste afhålla sig från hvarje inblandning i Spaniens inre angelägenheter samt att iakttaga en vänskaplig hållning gentemot de nya regeringsmyndigheterna. I öfverensstämmelse härmed stod äfven det mottagande, som drottningen rönte af det kejserliga paret i Biarritz. Det var höfligt, men kallt. SPANIEN. En korrespondent i Madrid till den franska , Libertå påstår, att den revolutionära juntan i Madrid, som var organiserad långt innan upproret utbröt, till en början var enig om att erbjuda hertigen af Montpensier thronen. Man fordrade emellertid af honom, att han skulle aflägga titel utaf insant af Spanien och dessutom lemna insurgentcheserna ett lån på 3 millioner francs till rustningar, Hertigen af Montpensier tillbakavisade dessa fordringar och stötte derigenom en del af sina förra anhängare ifrån sig. Ett parti lärer nu bildat sig, som vill hafva drottning Victorias andre son Alfred (född 1844), till konung på följande vilkor: 1. Gibraltar återlemnas till Spanien; 2. England lånar den provisoriska regeringen 1,000 mill. fr. Som tredjethronkandidatnämnes — som vi förut omnämnt — konung Victor Emanuels andre son, prins Amadeus, hertig af; Aosta (född 1845). Det säges bestämdt. att konung Luis af Portugal på inga vilkor vill mottaga den spanska kronan, i fall den skulle erbjudas honom.