Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 oktober 1868, sida 2

Att den sköna grefvinnan de Romigny, då hon lemnade Paris, hyste ett visst tycke — till och med en viss kärlek för Lindenstråle, känner läsaren af det föregående. Men denna känsla, på hvilken kammarherren byggde så mycket, var af det äkta parisiska slaget, och hvar och en, som närmare kände den intagande fransyskan, skulle kunnat upplysa honom om dess otillförlitlighet och sannolikheten, att den snart nog skulle utträngas af ett nytt attachemang, serdeles om de yttre omständigheterna ej skulle bli af gynnsam natur för den tilltänkta förbindelsen. Hon hade, sedan hon reste från den franska hufvudstaden, träget uppvaktats af den rike ungerske grefven Lositzy, som var ungkarl och dessutom var onekligen vackrare än den svenske tillbedjaren. Grefvinnan började sjelf undra på sin vurm för den passionerade nordbon, som sannolikt ej skulle lyckas att hålla sitt löfte, d. v. s. upplösa sitt äktenskap med bibehållande af en förmögenhet motsvarande hennes anspråk. Då Lindensträle besökte henne i Gendve och derunder erkände misslyckandet af sina försök samt föreslog henne ett romantiskt giftermål, hvarvid hon skulle nöja sig med honom sjelf utan all förmögenhet, skämtade hon öfver denna ide och lät honom veta, att han under sådana förhållanden icke skulle ha något att hoppas. Den dystra förtviflan, hvari detta försatte honom, och