Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 oktober 1868, sida 1

Av244, AD UICM estra Haga. Egendomen rörande bandlingar jemte anktionsvilkören finnas å auktionskammaren tillgängliga för påseende. (16233.) Reseskildringar från Ryssland, V. Eremitaget. — Kejserliga biblioteket. — Sommarbhruåädgärden. — Eget sätt att välja sig en brud i förra århundradet. Få hufvudstäder i Europa kunna berömma sig af att ega så dyrbara och värdeT fulla konstsamlingar som den kejserliga residensstaden vid Nevas stränder. Det mest framstående rum bland alla dessa samlingar intages af .Eremitaget, sen skapelse af den snillrika Catharina IL, I hvilken sedan af hennes efterträdare på czarväldets tron blifvit ytterligare förökad, så att den nu med skäl kan sägas utgöra en af de kostbaraste perlor i den ryska kejsarkronan. Catharina lät uppföra det nuvarande museet, om man så vill kalla det, i vinterpalatsets omedelbara närhet och i förening med detsamma, efter ritning af den berömde franske arkitekten de la Motte. Hon gaf det äfven namnet som det ännu bär, emedan hon här sökte i ostörd ro egna sig åt en utvald umgängeskrets af statsmän, lärda och konstnärer, som utgjorde hennes angenämaste förströelse efter regeringsbestyren. Knappt tio år hade förflutit innan byggnadens utrymme befanns alldeles för inskränkt att kunna hysa alla de skatter ur det skönas verld, som den konstälskande kejsarinnan der samlade, hvarföre ännu en våning påbyggdes och inrättades uteslutande till tafvelgalleri. : Efter Catharinas död fortfor hennes efterträdare, kejsar Alexander den 1:ste, att egna det påbörjade företaget all uppmärksamhet. Han lät med stora uppoffringar uppköpa en mängd konstverk, hvilka uppställdes i Eremitaget och gjordes der tillgängliga för allmänheten. Kejsar Nikolaus fullbordade sina båda företrädares verk. År 1839 beslöt han nemligen låta utföra en större tillbyggnad af Eremitaget, för att kunna der uppställa ej allenast de af honom nyförvärfvade konstföremålen, utan äfven för att bereda utrymme å ett ställe för de samlingar, som funnos i de kejserliga lustslotten, hufvudsakligen i Tzarskoeselo och Tauriska palatset, i hvilket sednare värdefulla grekiska skulpturer voro förvarade. Detta arbete uppdrogs åt den kände bayerske arkitekten Leo von Klenzge och påbörjades år 1840 samt afslutades efter att i 10 år varit under byggnad. Invigningen skedde år 1852. detta konstens tempel skall jag nu ha nöjet införa den ärade läsaren, men måste här, liksom vid besöket i Sverges Nationalmuseum, inskränka mig till att fästa uppmärksamheten på blott det mest anmärkningsvärda. . Sjeltva byggnaden, som är uppförd i grekisk stil, bildar en parallelogram, 515 fot lång och 375 fot bred. Entråen är genom en utbyggning af hufvudfacaden, som är prydd med statyer at olika tiders berömda konstnärer och uppbäres af åtta pilastrar, emot hvilka 10 stycken 22 föts höga telemoner stödja sig, de sednare huggna af ljusgrå, finkornig granit från Seradol. Utmärkt vackert och storartadt presenterar sig Atrium, uppburet af 16 granitpelare med joniska kapitäler af Carrara-marmor. Annu mera öfverraskande och imponerande framstår den breda marmortrappgången, hvars väggar skimra uti guldgul polerad stuck. Iunnen uppför denna trappa, möter man ett galleri i grekisk stil, hvars tak uppbäres af 20 finska granitpelare, och hvilket galleri innehåller den moderna bildhuggarekonstens mästerverk. Golfven i hela byggnaden bestå dels af marmor, dels af rika trämosaikarbeten. Detta är det enda trävirke som finnes, ty samtliga taken, hvilka ha en yta af 80,000 qvadratfot, äro af jern och alla ornamenter galvanoplastiska. Redan i Atrium synas tvenne praktfulla obelisker och tvenne kandelabrar, förfärdigade af en stenart, som i Ryssland kallas Arletz, men af mineralogerna benämnes Rhodonit. Utom dessa ses här äfven en mängd andra porfyrer, vaser af sällsynt skönhet och af mångahanda stenarter. Uti jordvåningen till venster inkommer man uti en sal, der de egyptiska och assyriska skulpturerna befinna sig. Intill denna sluta sig ej mindre än sju salar, hvaruti de grekiska och romerska skulpturerna äro uppställda. Här stanna vi med beundran framför tvenne Sphinxer af röd granit, hvilka äro de största som finnas i något museum; vidare uppehålla vi oss vid tvenne sarkofager af svart bazalt, hvilka ha innehållit de jordiska qvarlefvorna af konung Amasis son, Seba Pascht, och dennes moder. På sarkofagens lock befinna sig bådas ansigten. Vidare egna vi vår uppmärksamhet åt de grekiska och de romerska antika mästerverken, der en qvinlig staty af penhelisk marmor, som förskrifver sig från Phidias tid, och en Venusbild, kallad ,,den dauriska Venus, äro af konstkännare ansedda som de bästa i den talrika samlinsen från den antika glansperioden. Utaf romerska skulpturer äro en bild af Mareus Aurelius i kroppsstorlek, af parisk marmor, och en bröstbild af Septimus Severus de mest framstående. Gerna dröjer dock vandraren äfven vid en kolossal Jupiterstaty af penthelis!: marmor, som förskrifver sig från kejsar Domiiani tid; en staty af Mercurius; en staty at en ungdomlig Bacehus med on HinannFE