Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 oktober 1868, sida 1

På l. J. fHIIERIAS förlag ha utkommit följande nyheter: KYLBERG, J., Anteckningar rörande Landtbruket och dess binäringar uti England, Skottland och Tyskland, samlade under sommaren 1867 och inlemnade såsom reseberättelse till Kungliga Landtbruksakademien. Pris 2 rdr. NATHORST, HJ., Det Skottska Plöjningssättet eller anvisning till tegplöjning och drilluppläggning. Med 16 i texten intryckta figurer. Andra tillökade upplagan. Pris 75 öre. Innehåll: 1 Kapitlet. Tegplöjning. Allmänna grunder. Tegarnes läge. Tegarnes bredd. Tegarnes längd. Tegarnes kuller. Vändtegar. Praktiskt utförande. Teguppfårning på åker. Teguppläggning. Omkastning. Plöjning af partegar. Plöjning af dubbla partegar. Dubbel teguppläggning. Nedklyfning. Isärfällning. Teggläggning på vall. — 2 Kapitlet. Tvärplöjning. Tillägg: De olika plöjningssättens användande. Frädesplöjningarne Öfrig behanding af teglagd åker. — 3 Kapitlet. Drilluppläggning. Enkla drillar. Dubbla drillar. NATHORST, HJ., Anvisning till anläggande af Slåtteroch Betesvallar. Pris 75 öre. I. Om anläggandet af ständiga ärgsoch betesfält. 1. Vigten af goda odlade ängar och beten. 2. Hvad skall ntlåggas till ständiga grässält! Fördelarne deraf äro: a) En högre sädesafkastning. b) Dyrbarare säden kunna odlas. c) En bättre indelning af fälten kan vinnas. d) Bättre bete erhålles. e) Ereaturen erhålla ett bättre skydd. 3. Hurn bör en åker beredas till ett gedt gräsfält? a) Fältet måste grunddikas eller dräneras. b) Fältet bör kalkas eller merglas. c) Fältet bör väl rensas från rotogräs. d) Fältet bör erhålla en grundlig brukning. e) Fältet måste rikligen gödslas. 4. Om igensåning till gräs. Om gråsfältets behandling. 5. om betesfältens gödsling. a) Ladugårdsgödsel. b) Benmjöl. c) Guano. d) Kalkpudrett, kalk och träaska. e) Flytande gödsel. Huru efta böra gräsfälten gödslas? IL öfversigt öfrer de vigtigaste grässlagen. Tabell öfrer gräsens blomningsoch frömognadstid. öfriga federväxter för vallar. Tabell öfver myllning. Tabell öfver gräsfröets vigt och beskaffenhet. — III. 1. Val af gräsfröblandningar till slåtter och bete. 2. Gräsfrösådd till fröskörd. Tillägg. Ungefårliga priser på anförda frön. NATHORST. HJ., Praktisk Gödsellära efter d:r Emil Wolsl. Professor och föreståndare för den Kemiska Försöksstationen vid Hohenheim, med åtskilliga tillägg. Pris 1 rdr. Författarens Förord. Länge har jag funnit att ett arbete, som fullständigt redogjorde för de olika gödningsämnenas värde och fördelaktigaste användande, varit af behofvet synnerligen påkalladt; och temligen länge har min afsigt varit, att genom något sjelfständigt arbete öfver ifrågavarande ämne söka afhjelpa denna brist. Då jag emellertid fick läsa Emil Wolffs nyligen utkomna Gödsellära och fann att densamma, med några förändringar och åtskilliga tillägg, skulle förträfligt motsvara våra förhållanden och tidens fordringar, så har jag vidtagit denna öfversättning med nödiga tillägg och uteslutningar, som härmed öfverlemnas i de svenska jordbrukarnes händer; och hoppas jag att densamma skall vara en god hjelpreda för mina yrkesbröder, såväl då frågan gäller de olika gödningsämnenas rätta behandling, värdering och användande, som ock att bibehålla och föröka den bördighet hes den odlade jorden, som utgör ett af de väsendtligaste vilkoren för ett lönande åkerbruk. REJMERS, J. L., Om Kolning och Tjärufabrikation, jemte metoder och maskiner för Trädupptagning och Stubbrytning. Med 110 i texten intryckta figurer. 2 rdr. Detta arbete har till ändamål att, genom angifvande af de mest användbara metoder för kolning och tjärutillverkning samt i sammanhang dermed stående biprodukters tillgodogörande, för vårt lands skogsegare bekantgöra de medel, som stå till buds att, vare sig i stor eller liten skala, tillgodogöra sig den mängd stubbar, rötter och vindfällen, som förefinnas i våra skogar, samt derjemte, hufvudsakligen hvad tjäran beträffar, åstadkomma en vara, som betalas med ett högre pris än vanligen nu erhålles. Innehåll: Företal. Om trädets fysikaliska och kemiska beskaffenhet. Träkolning. Kolning under rörlig betäckning. Milor med tillgodogörande af tjära etc. Tjärufabrikationen. Allmänna reglor för anläggande af tjärugnar. Allmänna reglor för tjärubränning. Beskrifning öfver tjugo olika tjärugnar i Ryssland, Österrike, Frankrike, m. fl. länder (med illustrationer). J. L. Rejmers patenterade tjärugn. Åtskilliga metoder för vinnande af björktjära. Beskrifning öfver björktjärufabrikation i de ryska kronoskogarne. Dito dito lerkärl för tillgodogörande af björktjära. Dito dito björktjäruugnar. Dito dito björktjärugropar. Åtskilliga metoder och maskiner för trädupptagning och stubbrytning: Vridbommen; Den Schweiziska Waldteufeln; A. Schusters Waldteufel; De Bernska och Duhamelska bäfstångsmaskinerna. Häfstängsmaskin af Hassenfrotz. Den Gangelloffska stubbrytningsmaskinen. Den Mitterbachska stubbrytningsmaskinen. Den Schusterska stubbrytningsmaskinen. Den Glöcknerska stubbrytningsmaskinen. (14503.)