Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 oktober 1868, sida 2

Göteborg d. 3 Oktober. Nationerna börja hålla möten sinseme lan, omedelbart eller genom ombud det hör också till vår tids många ege domliga företeelser. Man började med c stora täflingsmötena för industri och kons hvartill tanken utgick från England. S dermera hafva åtskilliga sociala möte ägt rum, såsom välgörenhetsoch sunhetskongresser, för läkarevården i fäl m. m Så framträda arbetaremöten, oc till sist börjar man hålla politiska m. ten. Och dessa sednare antaga snart e ordnad och allvarlig: karakter, trots c olikartade elomenter, som måste i de framträda. Ett halft århundrade har knappt fö flutit efter det ett internationellt möte furstar och deras ministrar beslutade ft alla tider om de europeiska staternas blott gränser, utan ock statsformer, dynastier, förrän ett annat möte af on bud — de festa sjelfvalde — från d skiljda folken mötas i republiken Schweiz hufvudstad, också till en kongress fö freden, men der man tillika, följande de höga föredömet från Wien, beslutar rö rande statsformerna. Det måste också er kännas, att dessa stora politiska ämne äga med hvarandra ett nära samband. Fredskongressen i Bern har uttala — det var dess på förhand gifna pro gram — att kriget är en onaturlighet, at ej säga en styggelse. Folken hafva in genting obytt med hvarandra, utan de är endast regeringarne, monarkerna, son framkalla deras sejder, hvilka böra be traktas såsom , inbördes krig. För at slippa ifrån detta barbariska tillständ måste man alltså undanrödja dess orsaker Så falla de besluten af sig sjelfva, att d stående armberna måste upphöra, för at ersättas af en rent defensiv kraft: folk beväpningen, samt Europas stater förenas i ett statsförbund, bygdt på samma grund: valar som Nordamerikas Förenta sta ter i stort, eller det Schweiziska förbundet i smått. Så skulle här uppstå hvac man kallat: Europas Förenta Stater. Det är, såsom vi alla lätt inse, en sto tanke, hvilken också nu, i viss mån, lemnat spekulationernas rymd, för att nedstiga i verkligheten. På den anspräkslösa kongressen i Bern kan snart följa en större, och i den mån dimensionerna aj dessa möten vidgas; i den mån den höga sedliga iden blir omfattad och uppburen af stora sedliga krafter, i samma mån skall här den största politiska företeelse framstå, som närvarande sekel burit i sitt sköte. Vi hafva tagit oss friheten en gång förut anmärka, att om Europas monarkier söra sig identiska med kriget eller den veväpnade freden, d. ä. med de stående umeberna, så kunna de lätteligen komma ut dela dessas oundvikliga öde. Det är cke, enligt vår uppfattning, förhållandet, ut krigen varit tillställda af furstarne ulena, ty folkens lidelser hafva dervid pelat en betydande roll; men deremot an detltidens tecken ej förbises. att folken örja alltmer inse den dårskap, som liger i nationalhatet, och att de äro redoogna att räcka hvarandra handen. Och etta fostbrödralag kan lätteligen blifva tt förbund mot de makter. som anses ara för detsamr ing