Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 oktober 1868, sida 2

a EUEFTTUOAI. denom densamma skola jemväl de många Å våra bergssluttningar boende, hvilka nu ej ega någon vattentillgång alls, erhålla en god sådan. Tal:n röstade vidare för vattenledningen af det skäl, att systemet för afledning af spillvatten ej kan bli ändamålsenligt annorlunda än genom vattenledningens tillståndbringande. afven i afseende på eldsläckningsväsendet skulle vattenledningen åstadkomma en betydlig förbättring och ansenliga besparingar. Härtill komme ytterligare de stora fördelarne af att under heta somrar kunna spola gator och allmänna platser med friskt vatten, fördelar så stora, att ingen gerna kan vilja bestrida dem, De framkastade betänkligheterna afse väl egentligen de stora kostnaderna, men hvarför skulle ej samma goda resultat i pekuniärt afseende kunna ernås af vattenledningen här som annorstädes? Tal:n vore öfvertygad, att så skulle bli fallet, endast man väl hunnit öfver de första åren. Inga industriella företag ega en så god utsigt för sig som de, hvilka afse en stor daglig förbrukning. Den beräknade afgiften syntes tal:n ytterst billig, utgörande för en hel familj endast omkring 1 öre dagligen, en natgift, som kan åstadkommas äfven af den aldraminst bemedlade. Komiten torde ha alltför lågt beräknat afgiften för spoluing af allmänna platser; denna siffra kunde ganska väl höjas, hvarigenom de beräknade kostnaderna blefve ytterligare minskade. Tal:n delade ej de uttalade sarhågorna i afseende på en skuldsättning för framtiden. Vi behöfva ej hysa några dylika farhågor för vår stads framtid; endast vi villigt och enigt bidraga till allt hvad som afser dess förkofran, skall vårt samhälle nog framgent såsom hittills bli i tillfälle att bestrida sina utgifter. Vattenledningen kan för öfrigt här, såsom fallet redan är 1 Stockholm, inom ganska kort tid bli ett mycket godt ekonomiskt företag. Då slutligen tidpunkten för ett låns erhållande nu är serdeles förmånlig, tvekade talaren ej att i allo förorda bifall till beredningens förslag. (Hr Kobbs anförande emottogs a hörbart bifall utaf flertalet af Stadskullmäktige). Hr J. J. Ekman ansåg ej behörigen ådagalagdt, att den uppgjorda beräkningen öfver förluster under de första åren är ovilkorligen riktig. Dessa förluster kunna bli så obetydliga, att man ej för konseqvensens skull behöfver vidhålla den åsigt, som blifvit af reservanterne framställd. Vi stå oss ej sämre nu än förra gången i annat afseende, än att vi ej erhållit K. M:ts sanktion uppå att nå våra efterkommande lägga en så stor andel i de uppstående förlusterna. Afven om vattenledningen komme att föranleda en ökad taxering, skulle tal:n deri alls icke se något olyckligt eller farligt. Med de stora fördelarne af vattenledningen för alla, kan och bör enhvar utan knot bära en så lindrig afgift som den beräknade — detta med hufvudsakligt atseende på den mindre bemedlade klassen. Beredningen har bland annat yttrat, att, enligt dess förmenande, ,,vattenledmingen, hvars behöflighet för staden för längesedan blifvit till fullo ådagalagd och tvifvelsutan af flertalet bland dess invånare lifligt erkännes, kommer att medföra så många och stora fördelar i flera riktningar, att den, inom kort tid efter dess öppnande, varder, utan utfästelse på förhand, allmänt begagnad, och de uppoffringar, samhället, i följd af K. M:ts beslut i lånefrågan, måste för denna inrättning vidkännas, icke blifva större, än att de af fördelarna motsvaras och af samhället kunna, utan olägenhet, bäras. Detta anser tal:n vara så sannt, att det i intet hänseende kar vederläggas. Det skulle vara oklokt att i dag. ånyo uppskjuta frågan till en oviss framtid. Innan vi åstadkommit en vattenledning, stå vi och måste vi i ofantligt många afseenden stå långt tillbaka. Tal:n ville betona orden ,,oviss tramtid, ty reservanterna ha talat om uppskof med företaget tilldess mera fördelaktiga förhållanden inträffa. För sin del kunde tal:n ej inse, när fördelaktigare förhållanden kunna beräknas inträffa än just de nu förhandenvarande. Tal:n ville således helt och hållet ansluta sig till beredningens åsigt, då han neml. fattade dess yttrande derhän, att om lånet kan erhållas mot en billigare kapitalrabatt än den kalkylerade, lånebeloppet skulle i proportion derefter nedsättas. Hr Lindström erinrade om, att det nu ej är fråga om, huruvida vattenledningen skall komma till stånd, utan endast om sättet för de behöfliga medlens anskaffande. Talin ville alltså för tillfället inskränka: sig till att påpeka den omständighet, att skrupler kunde ånyo uppstå hos regeringen med anledning deraf, att kapitalrabatten blifrit tillagd till lånebeloppet, hvarför tal:n ville vid beredningens förslag göra den modifikation, att i ansökningen till K. M:t om tillstånd till lånets upptagande beloppet väl borde utsättas till 3,200,000 rdr, men med den event. minskning, som kan komma att uppstå, för den händelse kapitalrabatten blir billigare än beredningen kalkylerat. Hr Berg kunde ej biträda reseryanternas mening, att man borde låta företaget bero af huru stort antal fastighetsegare, som på förhand antecknar sig för vattenlednings införande i deras hus, Talm gillade beredningens förslag, men ville, enär reservanternas åsigt möjligen torde vinna åtskilliga anhängare, göra det bemedlingsförslag, att Stadsf:e borde hos K. M:t söka tillstånd till lånets upptagande, på sätt beredningen hemställt och med den af hr Lindström föreslagna. modifikation, men att samtidigt dermed borde tillses, huruvida . genom teckning på förhand bristen kunde betäckas. Skulle detta ej bli fallet, finge andra utvägar sökas, men den ifrågavarande bristen borde i intet fall utgöra ett hufvudskäl för uppskof med vattenledningen. För öfrigt trodde tal:n, i likhet med hr Ekman, ej, att denna brist skulle bli så stor, som man : beräknat. Hr Renström förklarade sig ej kunna biträda beredningens åsigt, utan instämde till alla delar med reservanterna, hvilken förklaring hr R. moiverade uti en längre ingifven skrift. Man kunle med säkerhet antaga, att, om anteckningslistor ramlades, alla fastighetsegare, som önska vattenedningens tillståndkommande, skulle skynda att eckna sig. Det vore betänkligt att skuldsätta taden för en så stor summa, som den ifrågavaande. Stockholms exempel har blifvit åberopadt, nen förhållandena äro här ej desamma som der. Vi ha här redan godt dricksvatten, och tillräckigt vatten finnes äfven, genom kanalerna, för renvållning och eldsläckning. Genom uppgjorda kalyler ansåg hr R. fullt utrönt, att en vattenleding här på platsen ej skulle komma att bära sig, ch det vore alltså oklokt att öka stadens redan etydliga skuld med ett lån för ett sådant företag, fven om konjunkturerna för ett låns erhållande ore ovanligt gynnsamma. Afstyrkte således biall till beredningens förslag och yrkade antagane af reservanternas. Hr-Philipsson instämde till alla delar med hr cobb beträffande nyttan, fördelarne och behofvet f en vattenledning, åsigter, hvilka också stode i ullkomlig öfverensstämmelse med de i reservatioen uttalade. ITalaren ville uttryckligen, beona, att denna reservation ingalunda innebär näot motstånd mot vattenledningen, utan blott åäpekar, att frågan, genom Kongl. Maj:ts vägade sanktion, inkommit i ett nytt stadium. Reervanterna hade framhållit detta. i det de fästat ppmärksamheten vid att, efter K. Maj:ts ifrågaarande beslut, antingen den af Stadsfullm:e godända grund tör företagets genomförande måste vergifras, eller ock tillses, huruvida, med bibeälande deraf, något annat sätt för undvikande eventuell beskattning måtte kunna utfinnas, — adsfullm:es beslut i frågan grundar sig på den räkning. att vattenledningen skall komma att ira sig sjelf. Det är visserligen sannt, att sanlikhetsberäkningar ej äro tillförlitliga, men säma göras dock och måste göras. Tal:n måste ledes fortfarande hålla sig vid de förut uppgjorL beräkningarne. hvilka utvisa eft äfvarelratt va