vid Färs och Ljunits häradsrätter att — mäkas en del genast, en del få bo qvar till den 25 näst: Mars. Enligt hvad vi hafva oss bekant, komm: domarne att tillämpas med all upptänkli sträng het. De som nu dömdes blefvo äfven ålagde at böta 50 rdr hvardera för det de förnekat sin: namn å kontrakterna — vVestervik: Engelska ingeniörek hafda bb rökt staden i ändamål att företaga undersökning af terrängen emellan Värkebäcks lastplats och An. karsrums bruk, deremellan fråga lärer vara at! anlägga enspårig jernväg. — Oskarshamn. För trafiken i Kalmar sund är nyligen vid Oskarshamns mekaniska verkstad beställd en ångbåt för 40,000 rdr, att vara färdig vid första öppet vatten nästk. år. — Norrköping. Olyckshändelse. Förl. Fredagsafton inträffade den beklagliga olyckshärdelsen, att ett 113 års gammalt gossebarn, tillhörigt konditorn Sundell, nedföll från ett fönster ifjerde våningen af teaterhuset och slog sig så våldsamt mot trottoaren, att det ögonblickligen afled. Djerf stöld. Natten till i Lördags föröfvades inbrott uti ett stall. vid Kullerstadå åy uti Kullerstads Socken, dervid från nämndemannen Anders Andersson tillgrepos ett svart sto samt en s. k. färdvagn med tjedersäte. Uti vagnen fanns foder för ett par dagars resa, emedan egaren ämnade sig i Lördags på motgonen till Lioköping, — Ungelholm. fän. ;Engelb. Tidn.t berättar om Mt fån, som i fPborsdags afton blifvit föröfradi I härbetsn af Engelllolm, och irarvili en qvinna, Anna Paulsdotter från Laholm, som brukar gå omkring och sälja yllevaror, blef, under vandring från Helsingborg, der hon funnit sig vara föremål för ett par misstänkta personers uppmärksamhet, af en mansperson öfverfallen och frånröfvad 109 rår, förvarade i en pung, som hon bär i En enodd om halsen, äfvensom ett knyte med diverse persedlar. Gerningsmannen efterspanas, men är ännu icke upptäckt. — Sundsvall. Skörden i Norrland. Ur ett bref från Ådalen i ,.Sundsvall-Posten låna vi foljande: Oaktadt skörden i hela den betydliga sträcka af Ådalen, igg genomrest; allmänneligen utfallit knapp, är dock dess beskaffenhet så god. att man öfverallt med godt mod motser den stundande vintern. Äfven små jordegare hafva utsigt att icke behöfva köpa säd töre nästa öppet vatten, och ordentliga hemmansegare torde allmänneligen i detta hänseende berga sig för hela äret. I den verkliga fjellbygden, d. v. 5. nordvestligaste delen af Ångermanlands lappmark — Åsele, Dorothea, Wilhelmina och Fredrika, — har man i allmänhet fått både god och ymnig skörd. Man kan tänka sig den innerliga glädjen och tacksamheten hos dessa trakters invånare, bland hvilka många under 6 års tid ej skördat ett dugligt korn. — Karlskrona; Flottans RAe. en förraltmno. IL.sBlekines-Posteni skrifves: Den Komitk, som Haft sig uppdraget att uppgöra förslag till nya grunder för sjövapnets ekonomi, har bland annat, uttalat den åsigt, att Kongl. Maj:t och kronan måtte, åtminstone för närvarande, åt enskilda verkstäder upplåta ej allenast nybyggnad, utan äfven större reparationer af jernfariyg och större pjesers nytillverkning å ångmaskiner. Då det likväl alltid måste ligga i statens intresse, att så Lidt omständigheterna medgifva och fordra, sätta sig i tillfälle att utan främmande hjelp kunna underhålla sin egendom, anser komitn det önskvärdt, att sjövapnets verkstäder så utvidgas och ordnas, att endast de reparationer, hvilka nödvändigt fordra lika stora bjelpmedel som nytillverkning, behöfra åt enskilde upplåtas, men att alla andra reparationsarbeten ske på kronans varf. Den sålunda ifrågasatta utvi gningen af verkstäderna bör, i komitens tanke, vidtagas på Karlskrona, icke på Stockholms varf. För öfrigt anser komitån det ej vara lämpligt att föreskrifva hvilka persedlar, som ovilkorligen böra upphandJas och hvilka, som böra af kronan tillverkas, utan låta sådant bero af omständigheterna, och blott såsom allmän regel bestämma: att kronan ej bör tillverka persedlar, då de med mera tidvinst eller mindre kostnad kunna upphandlas. Såsom en bestämd princip anses dock böra antagas, att likasom hittills ämnessmide, såsom stångjern eller bultämnen, plåtar m. m., alltid upphandlas, äfven hädanefter smidda eller valsade plåtar, stänger, örnjern m. m. böra från enskilda industriidkare inköpas, och föjaktligen icke något valsverk anläggas på kronans varf. — Kalmar. Kyrkoherdeval. Komministern I. Th. Ringberg i Ljungby berättas hafva, vid kyrkoherdevalet i Wissefjerda Söndagen den 13 dis, erhällit nåstan enhällig kallelse. id! Skogseldar. Kronofogden Nystedt inrapporterar till kones befh:de i Kalmar d. 11 d:s: Under sednaste 8 dagarne hafva skogseldar utbrutit på egorne till hemmanen Wirstad, Forss, Odensvi; Kolsrum och Staby. På Kolsrum och Staby hafva flere sådana utbrutit samtidigt på olika ställen; Af uppbådadt manskap hafva eldarne blifrit begränsade, men äro ej ännu släckte. En af eldarne på Kolsrums egor härjade förliden gårdag så nära gärden, der jag bor, att jag, som befarade; att byggningarne skulle antändas, skyndade hem och ( I största hast nedpackade uti säckar alla till fogdekontoret hörande handlingar. En del af eldårne hafva utbrutit från antända odlingsmossar och vedjeland, som lemnats utan tillräcklig tillsyn. Andra eldar, såsom på Staby egor, hafva sannoikt antändts af mordbrännare, ty på ett ställe fanns eld anlagd uti en hölada, belägen aflägset från 3:ne olika och samtidigt här ände eldar på kogmarker, tillhörige förste landtmätaren Lundzren och kommissions-landtmätaren Westerström! En längre tid har, hvart man rest och hvart nan vändt ögat, dag som natt, rök synts från mtända svedjeland och odlingsmossar, och, som len starka torkan fortfar, så kan man derföre ara beredd på att skogseldar komma att höra ill ordningen för dagen. Till varningar att icke antända eld på marken Fanetå och ganska ofta har man funnit, att en betankliga föreställningen hos jordbrukare, å väl herrar som bönder, eger rum, att ansvar ör utsättande af eld drabbar endast i det fall, tt sådant sker före ,,Olsmessa, men efter denna id kan, enligt deras åsigt, eld i mossar och fälor utsättas, utan afseende på om stark torka råder. f tillståndet här på orten, som verkligen är emskt, kan man ej undgå att göra den reflexioen, att det ansvar, som lagen stadgar för utsätinde af eld, är allför lindrigt. TCJIYC DåcC — Bref från Landsorten. (Till red:n af H-Rinvy a