Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 september 1868, sida 2

ENGLAND. Den första depeschen genom den nu fulländade engelsk-danska telegrafen innehöll en lyckönskan från danske konungen till drottning Victoria för hennes hemkomst. Icke få svårigheter ställde sig i vägen för kabelns nedläggande, men blefvo lyckligt öfvervunna. Den 31 Augusti gingo de begge fartyg, som skulle nedlägga kabeln, från Tynefloden och hunno efter en ytterst svår resa den 5 dennes tilll. danska kusten, för att efter kabelns fästande vid land börja dess nedläggning. Tills den 7 dennes på aftonen gick allt väl; men då uppstod ett svårt oväder, så att man trodde sig blifva nödsakad att afskära tråden. Innan emellertid detta blef utfördt, lade sig stormen, och skeppen fullföljde resan utan afbrott tills den 8 dennes på morgonen, då man fick sigte på engelska kusten och fartygen endast voro 10 å 12 mil från Newbiggin, den plats, der den andra kabeländan skulle fastgöras. Stormen bröt här ånyo lös, kabeln blef afskuren, och fartygen sökte tillflykt under land. Morgonen derpå gingo de åter till sjös, fiskade upp kabeln efter ett temligen långt sökande, sammanfogade kabeln på nytt och hade om aftonen arbetet färdigt. För första gången är kautschuk här använd vid en så lång kabel istället för guttaperka. BELGIEN. Den internationella arbetarekongressen i Brissel slutade i går åtta dagar sedan sina möten, efter att i slutmötet hafva antagit en förklaring, hvaruti kongressen ,med största energi protesterar mot kriget och uppmanar alla arbetareföreningar i alla länder ,,att af all makt verka för, att ett krig mellan folk och folk blir förhindradt, enär ett sådant krig nu för tiden endast..kan betraktas som ett inbördes krig, hvilket, fördt mellan de särskilda producen-. terna, endast skulle vara en inbördes strid mellan bröder. I detta syfte förordar kongressen, att arbetarne, då ett krig utbryter, i hvilket deras land är inveckladt, framförallt genast nedlägga allt arbete, l och kongressen , stödjer sig i detta afseende på den allmänna andan hos arbetarne i alla länder och hoppas, att dennal mot ett krig riktade strike skall finna allmänt understöd. AMERIKA. Ehuru presidentvalet i Förenta Staterna först försiggår om 6 veckor (den 3 November), hafva dock förberedelserna tillldetsamma satt hela landet i seberaktig rörelse och delat det i tvenne motsatta läger. I en korrespondens från Philadelphia till .Times heter det: Striden om presidentvalet är nu öppnad med stort eftertryck och skall blifva utfäktad med allt 1 det allvar, som är egendomligt för amerikanska 1 valförhandlingar. Enär rösträtten här är allmän, 0 så att de: facto hvarje man öfver 21 år har rätt att välja, känner sig naturligtvis hvar och en intresserad af valets utgång, och agitatorernas konst har t. o. m. kommit så långt, att man bearbetar t barn och qvinnor, för att vinna fäderna eller männerna. Dertill kommer, att hvarje embetsmans framtida ställning beror af valresultatet. Icke endast presidenter, kongressmedlemmar, statsguvernörer och de enskilda staternas lagstiftande församlingars medlemmar väljas af folket, utan hvarje annan offentligen anställd person måste underkasta sig samma eldprof. Domarne i hela unionen, med undantag af dem i högsta domstolen uti Washington, borgmästare, sheriffer, sekreterare och notarier, skatteuppbördsmän och rådmän, skolinspektörer, fredsdomare, fängelseinspektörer, fattigreståndare och en mängd andra måste låta välja e sig, antingen årligen, eller hvartannat år. De embetsmän, som icke direkte väljas, såsom: postmästare, departementsskrifvare, tulloch polisbetjenter, o. s. v., äro likväl i sin ställning beroende af en eller annan, som skall underkasta sig val, så d att i verkligheten en hvar, som intager en offente lig ställning — från presidenten till den lägste 1 skrifvare — måste undergå samma prof. I ett f land, der det finnes circa 5 mill. embetsmän,f. hvilka alla äro röstberättigade; der likaledes hvarh och en i samhället kan afgifva sin röst och der v partidisciplinen fordrar, att hvarje embetsman vid valet först och främst tänker på sitt parti och först derefter på staten, kan det ej vara annorlunda, än att ett allmänt val måste framkalla a stor rörelse. Vid det nu förestående presidentvalet skall det tillsammans afgifvas circa 500,000 röster, och partierna äro hvarandra så lika i makt, att begge kunna hoppas på segren. Det är således tydligt att det fälttåg, som nu börjat, skallla blifva ett af de varmaste, som vid något presidentval i Förrnta Staterna varit. Betraktar man den vidsträckta stridsplatsen, skall man snart märka, att demokraterna sår till vida hafva fördelen på sin sida, som de äro den anfallande parten och d tillika så länge varit uteslutne från statsstyrelsen, m att de icke haft tillfälle att begå politiska fel, eller göra sig skyldiga till regeringsmissbruk. De hafva nu bragt republikanerna i-en defensiv ställning, i det hela det demokratiska partiet med en mun beskyller republikanerna att vara upphofsmän till 8 alla de olyckor, som drabbat och nu trycka landet: nya skattebördor, förslösande af statens tillgångar, blodig despotism i södern, puritansk fanatism i norden, 0. s. v. Demokraterna i nordstaterna begagna tillika med skicklighet och framgång den hvita arbetarebefolkningens hat till nesrerna, under det de i veststaterna förorda, att räntorna på statsobligationerna skola betalas i papper, en politik, som är allmänt gynnad i hela h Mississippi-dalen. Republikanerna försvara sig naturligtvis kraftigt, men de äro dock ständigt inskränkta till defensiven och hafva måst göra den erfarenhet, att deras något utslitna fältrop från nbördeskriget icke längre kan tjena till att sätta te folkningen i eld och lågor. Derföre synas för i närvarande både utsigterna och den allmänna sinlesstämningen hos folket mera vara till fördel för Horatio Seymour än för general (rant, trots den SA istnämndes stora militära förtjenster. Det är ockic å betecknande, att en af de mest spridda af Föruta Staternas tidningar — ,,Newyork IIerald— om är bekant för sitt fina väderkorn på hvarje ecken till förestående omkastning, har öfvergifvit OC epublikanerna, hvilka denna tidnin; nänaden trodde sig böra understödja såsom detlde egrande partiet, och har börjat spå demokrateras seger. Emellertid är det ännu en god tid ill valens början, och Grants vänner kunna derinder möjligen återvinna den förlorade terrången. m Med spänning motse republikanerna underrättelerna från Kalifornien och Maine, der statsvalen skola hållas i denna mänad. (Som man af ett telegram ett, hafva valen i Maine utfallit för republik. erna). Från södern hafva alarmerande underrät-sa elser inträffat om negrernas öfvergång till det denokratiska partiet, af hvilket skäl republikanerna u fordra, att kongressen ånyo skall samlas i Sepember för att antaga nva rekonstruktionslagar ne te