Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 september 1868, sida 2

tämmas: presterlig ordination samt skyldighet att förrätta gudstjenst minst 2 å 3 gånger om året. Hade representanten för teologiska fakulteten i Upsala genom sitt uppträdande i denna fråga gjort ett i högsta måtto godt intryck, så blef förhållandet motsatt hvad beträffar Lunda-representanten för samma fakultet, prof. Warholms. I ett af den högkyrkligaste fanatism genomglödgadt längre föredrag sökte prof. W. dels visa prebendeinstitutionens hvilande på historisk grund, dels gendrifva hrr Olssons och Widqens anföranden, samt koncentrerade slutligen sina åsigter i frågan sålunda: ,, Min innersta öfvertygelse är, att man för kyrkans skull och för att ej råka på betänkliga afvågar må beänka sig innan man sönderbryter denna evangeliska inslitution (sic!), som så bidragit till, att den rena läran blifvit bevarad. Biskop Bring ansåg att meningen med prebendeinstitutionen ej vore att bereda innehafvaren löneinkomster. Vore meningen sådan, hölle han ej ett ögonblick på institutionen. Men meningen är djupare. Den är att bereda biskopar och lärare tillfälle att stå i lefvande sammanhang med den praktiskt presterliga verksamheten. Det ligger i biskopsembetets natur, att biskopen skall vara kyrkoherde; han bör vara den främste bland de öfriga stiftets kyrkoherdar och ej en uteslutande administrativ myndighet. — Tal. adopterade grefve Hamiltons åsigt om att en person ej bör innehafva mer än ett prebende och framställde denna åsigt såsom proposition till mötet. Af den mängd af talare, hvilka derefter, än pro, än contra, uppträdde i frågan, var det egentligen hr G. F. Bergstedt och rådman Björck, hvilkas anförande förtjena refereras. Samtliga de öfriga uppträdande plöjde, i mer eller mindre mån, med de kalfvar, som redan förut tycktes ha blifvit utkörda. Vi nämna, att med. doktor Liedholm (i ett rätt entaldigt anförande) samt biskoparne Sundberg och Anjou uppträdde för samt hr Kolmodin och d:rne Landgren och Lyth äfvensom domprosten Strömberg mot prebendenas bibehållande. Hr Bergstedts hufvudargument var, att erfarenheten visat, det de teologiska lärarnes fastkedjande vid prebendepastorat ej skyddat kyrkan mot ,irrlärighet. Tal. påminde om religionens inverkan på det högre svenska presterskapet under en viss tid, samt på Anglikanska högkyrkan i England, hvilken, om någon kyrka är det, är välförsedd med prebenden — men hvilket dock ej hindrat biskopen af London) att i den bekanta , Essays and Reviews förneka bibelns bokstafsinspiration samt biskopen af Natal, Colenso, att framlägga sin bekanta tolkning af Pentateuchen ). Rådman Björcks anförande, logiskt, sakrikt och öfvertygande som vanligt från det hållet, utgick egentligen på att försvara tal:s reservation mot utskottets afstyrkande, men vidrörde och belyste äfven nästan hvarje sida af frågan. Diskussionen hade börjats kl. 10 f. m., och först kl. ?,4 e. m. hade den siste talaren slutat. Först sedan erkebiskopenordföranden äfven denna gång uppväckt allmän beundran, eller, rättare sagdt, förundran öfver sin naivt-subjektiva tolkning af mötets beslut angående kontraproposition samt rådman Björck utredt en uppkommen konfusion, kunde votering om hufvudfrågan försiggå. Denna votering utföll så, att utskottets förslag föll, med 37 röster mot 22 — och prebendepastoratens afskaffande blef således kyrkomötets beslut. Detta var ingalunda väntadt, och hvad som, efter hvad allmänt erkännes, gaf frågan denna utgång var prof. Cornelii uppträdande. Såsom reservanter anmälde sig: erkebiskopen, samtliga biskoparne, prof. Warholm, d:rne Andersson och Liedholm, grefve Hamilton samt landshöfding Sköldebrand. Diskussionen följdes hela tiden af en talrik åhörareskara, hvaribland sågs en mängd representanter af Stockholms litterära och lärda verld, presterskap m. fl. Redan kl. 6 e. m. fortsattes dagens förbandlingar. Detta eftermiddagsplenum upptogs uteslutande af motioners inlemnande och uppläsande. Allt undanträngdes i allmänna uppmärksamheten af herr Victor Bydbergs motion om den nuvarande prestedens upphörande. Denna motion har II-T. förmodligen, redan innan detta bref uppsatts, hunnit meddela. Den har i går aston och i dag utgjort allmänna samtalsämnet i hufvudstaden. S. Dagligt Allehanda meddelar: Kyrkolagsutskottet har till mötet inkommit med följande betänkanden: 1) tillstyrkande bifall till riksdagens beslut om upphäfvandet af förbudet mot gemensamma andaktsöfningar utan prests ledning å tid, då allmän gudstjenst hålles, dock med vilkor att sådan sammankomst ej eger rum så nära det ställe, der gudstjenst hålles, att denna eller ordningen dervid störes. Reservationer äro afgifna af grefve Hamilton och biskop Bring, som vilja att förenämda vilkor skall utgå och att minimum af böter för öfverträdelser af författningen skall nedsättas från 50 till 25 rdr; 2) tillstyrkande en förklaring, att mötet för sin del ej har något att erinra mot den af Kgl. Maj:t föreslagna förändringen i 2 kap. 13 5 kyrkolagen, att tingspredikan, i stället för att hållas så ofta häradsting infaller, endast skall förrättas den dag allmänna underrättens å landet första lagtima ting eller ordinare sammanträde för året hålles och innan rätten sig sätter; 3) tillstyrkande en skrifvelse till Kongl. Maj:t om vidtagande af sådana åtgärder, som Kongl. Maj:t kan fiuna af omständigheterna påkallas, på det kungörelsers och allmänna författningars uppläsande å predikstolarne måtte upphöra, men att, så vidt detta möter hinder i afseende å kgl. förordningar och embetsmyndigheters kungörelser, K. Maj:t likväl måtte taga i öfvervägande, huruvida icke antalet af de författningar och kungörelser, hvilkas uppläsande anbefalles, måtte kunna i väsendtlig mån inskränkas; 4) tillstyrkande i hufvudsaklig mån Kongl. M:ts förslag om f. dring i domkapitlens sammansättning; reservationer i vissa delar äro härvid afgilna af hrr Cornelius, Rundgren, Bring och von Stockenström. Tillfälliga utskottet N:r 1 tillstyrker bland annat, att de allmänna stadgandena för ordnande af presterskapets löneinkomster måtte i tillämpliga delar varda gällande för Stockholms territoriella församlingar. UTRIKES, TYSKLAND. 4. — TE a — -———-— s — —oc Er mn mA RR