Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 september 1868, sida 2

Kyrkomötet. (Bref till Handelstidningen.) Stockholm d. 17 September. Efter en mängd små skärmytslingar, at likna vid blotta förpostfäktningar, stod går den första striden, vid hvilken ,an darne drabbade väldeliga tillsammans ocl tuktade hvarandra. Vederb. utskott hade mottagit den, anledning af riksdagens hemställan till re geringen, af densamma till kyrkomötet in lenmade motion om indragning af de åter ståerde prebendepastoraten samt asstyrk bifall till denna motion. Hufvudsakligs motiveringen för detta utskottets afstyr kande låg i följande: , Tänker man sig det förhållande, son nu önskas införas, att den teologiske lära ren icke står i det kyrkliga embetets tjenst så torde, så vidt på denna omständighe beror, en fara för honom vara för hander att fatta sin ståndpunkt utanför kyrkan: tro och bekännelse och att vid sin veten skapliga verksamhet röra sig i en riktning som är densamma helt och hållet motsattMot utskottets beslut hade de båda lek. män, som suttit deri, prof. Ribbing och rådman Björck, anmält sina reservationer Den förste af dem var det, som anmäl sig att börja diskussionen. Tal. utgick först från den åsigt, att prebendepastoratens bibehållande vore en orättvisa mot församlingarne. Ofta fästas såsom själasörjare vic dessa församlingar män, hvilka icke annat än tillfälligtvis kunna egna sina krafter åt skotandet a de värf, som äro förbundna med församlingslärarens pligt. Dessa värt öfverlemnas vanligen åt en vice pastor, men fall finnas äfven, då deras pastorala vård är öfverlemnad åt någon gammal komminister. Ett par tre gånger om året besöker pastoratsinnehafvaren sin församling och predikar — och dermed vanligen allt. Detta var det ena, tal hade emot prebendeinstitutionen. Det andra vore, itt deras innehafvande vore olämpligt för de teoogiska lärarne vid universiteten och elementaroverken, om man neml. fäster sig vid, att dessa are skola vara vetenskapsmän. Lika litet nödrändigt det är för den vetenskaplige zoologen att emnt hafva ett exemplar af något uppstoppadt ljur framför sig, lika litet behölver teologen i och ör sin vetenskap att ha ett ,,exemplar, en föramling, framför ögonen; och skadligt är dett. o. m. ör honom att vara ålagd denna församlings yttre ch inre vård. — Utskottet har ansett, att innesafvandet af ett prebendepastorat, med föregången rdination och prested, skulle hindra den teologike läraren att rikta sina vetenskapliga forskningar not kyrkan. Med anledning häraf ville tal. erinra, tt man väl kan aflägga löften, eder, hvad angår viljan samt till en viss grad hvad angår tron, man can aflägga löfte att ej söka vetande, men ej, att lå man söker vetandet, detta måste taga den eller len riktningen, utfalla så eller så. Alla dylika öften binda vetenskapsmannen, och att vara veenskapsmän är dock de teologiska lärarnes uppäft. — Vinsten för de teologiska lärarne af predendepastoraten är liten, men den med dem samnanhångande orättvisan mot församlingarne är stor, lutade talaren sitt anförande.