Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 september 1868, sida 2

tterst försigtig i afseende på de utländlingar, som söka inträde i armen. Bland le notabiliteter, som sednast inträdt der, mnämnes en d Albuquerque, nära beslägad med den förra hertiginnans af Morny mvarande gemål. Erkebiskopen af Mexiko, Labastida, bar örlängt sin vistelse i Rom, emedan han r, att detta qvarstannande skall bemja återställandet af de förra kyrkliga örhållandena i hans. fädernesland. FRANKRIKE. Grefve Sartiges har den 11 dennes återvändt till Paris från sin ambassad i Rom. Afskedet från påfven beskrifves som mycket kallt. ,Figaro berättar, att Sartiges vid sin afskedsaudiens gaf mycket undvikande svar på alla de frågor, som till honom af påfven framställdes. , Skola Edra trupper qvarstanna i Kyrkostaten? frågade Pius IX. — ,Jag känner åtminstone icke till motsatsen, svarade diplomaten. Men det påstås likväl, att de franska trupperna snart skola aftäga. — ,Jag betviflar det. — ,,Tvifvel, alltid tvifvel inföll Pius IX, ,,hos dessa diplomater. Om jag åtminstone med S:t Augustinus kunde säga: In dubiis libertas! ibert framhåller skarpt affären med ,Lanterne, påstående, att deraf i Belgien afsättas 30,000 exemplar, hvarifrån den kommer och läses likasom hvarje annan tidning; i Berlin utkommer den på tyska, i Newyork på engelska, och öfverallt säljes den, undantagandes i Frankrike. ,, Detta är — yttras det i ,,Libertå — följden af de stränga pressåtgärderna; , Lanterne skulle aldrig utkommit, om icke sådane åtgärder varit vidtagna. — Det befängda raseriet med förföljelserna mot ,,Lanterne har endast åstadkommit, att Rochefort i n:o 14 blifvit ännu bittrare än förut; Rochefort förklarar der, att han skall insmugla sin tidning öfver landets alla gränsor och på ett förvånande sätt sprida den i sjelfva Paris, samt uppmanar polisen att uppbjuda hela sin skarpsinnighet. Äfven här har det visat sig, att smugleriet är mäktigare än polisen. Girardin anför från förra århundradet en mängd pikanta fall, huru det då gick och alltid skall gå, när en regering vill förbjuda fransmän någon skrift. Slutligen riktar Girardin en förebråelse till Rouher, Pinard och Baroche, att de störtat en stor nations regering i strid mot en enda man, der regeringen dragit det korta strået och för hela verlden visat, huru vanmäktigt godtycket i sådane sall är. SPANIEN. Den alltid tomma skattkammaren har förmått regeringen att i Paris göra några skygga försök till ett nytt statslån å 50 millioner francs. Hittills har dock ingen vågat kuppen. RYSSLAND. Under storfursten Wladimirs vistelse i Tomsk tilldrog sig följande: En officer förde en transport telegraftrådar till Tomsk och mottog härför mellan 3 och 4,000 rubel. En ryss slöt sig till honom, och då han erfor, att officern förde penningar med sig, tillrådde han honom att icke gå ut utan revolver, enär röfverier förekommo t. o. m. i sjelfva staden. Samma dag samlades en mängd menniskor framför det hus, i hvilket för storfursten gafs en bal. Storfursten visade sig på husets balkong och mottogs med höga hurrarop, då plötsligen i felkmassan hördes ett rop: ,Tag fast mördaren! Genast etter detta drog sig fursten tillbaka. Saken förhöll sig emellertid så, att den person, som sällskapat med den förenämnde officern, bedt honom blanda sig i mängden, och då storfursten syntes på balkongen, störtade han sig på sin nye bekante, ryckte revolverr från honom och ropade, att officeren ville mörda storfursten. Han hoppades, ati folket skulle rifva den af honom utpekade i stycken och lemna honom tillfälle at röfva sig till det utsedda offrets pennin. gar. Det lyckades dock polisen att ryck: den halfdöde officeren ur den rasande olkmassans händer, hvarefter hans oskulc I snart upptäcktes och anklagaren häktades SERBIEN. Ungerska regeringen har för serbisk: I regeringens räkning belagt med seqveste de gods i Ungern, som egas af exfurster Alexander Karageorgewitsch. AMERIKA