Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 september 1868, sida 2

om sjelfstudium bibringa de olika indiiderna en ganska stor förmåga att utföra vilket arbete som heldst. Flera yrken, åsom snickeri, måleri, mureri, bedrifvas är af bönder, som om sommaren komma ill staden och lifnära sig, ja förvärfva sig örmögenhet och sedan återvända till sina em. Så är från vissa delar af landet liksom hos oss från Lindome socken) allnogen hemma uti snickareyrket, från en nnan trakt åter i murareyrket, 0. s. v. idast med tillhjelp af sin yxa kan en lylik bonde göra nästan hvad han vill inom nickeriet. Man ser sådana arbetare i mängd i gatorna sysselsatta med träläggning, som lär göres vida omsorgsfullare än hvad vi ett i Amerika. I stället för att man der )segagnar vanliga plankstumpar, nyttjas här sexkantiga stockändar, hvilka tillyxas så ut de passa precist intill hvarann. Serdeles eget är ock att se huru man sår till väga vid målning eller kalkstrykning af ett hus. Då man hos oss behöfver stora och breda ställningar, som nästan upptaga nalfva gatan, förrättas här samma arbete helt enkelt medelst att man uppreser en vanlig stock, försedd med påsatta tvärsteg, liksom å en gymnastik. I nedersta ändan är anbringad en mindre tvärbjelke, hvilken hvilar på gatan, och å den öfre är en bräda påslagen. Här sitter nu mannen, som förrättar arbetet. Vid sidan har han färgförrådet hängande jemte penslar med långa skaft för kalkfärgens påstrykning. När han strukit så långt han når, flyttas ställningen på det viset, att en man å gatan med en stor spak framskjuter den der liggande bjelken, då med detsamma mannen i den öfra ändan reglerar flyttningen medelst att sätta sina fötter emot muren och styra med de tåg, hvarmed stockens öfverdel är fastgjord vid takåsen. Då man ser hvilken intelligens, som finnes hos dessa arbetare, hvilka ej varit i tillfälle att få någon skolbildning, kan man ej annat än tänka huru annorlunda här allt skall blifva, då folkupplysningen får sprida sig ner till alla samhällslager i det omätliga ryska riket, der som det tyckes en mottaglig jordmån finnes för detta vetandets utsäde. Hvad de öfriga yrkena angår äfvensom andra industrigrenar, så äro dessa nästan uteslutande i händerna på utlänningar, isynnerhet tyskar, hvilka här finnas i tusental inom alla brancher och hvilka här liksom öfverallt, der de slå sig ner och få fast fot, lemna goda föredömen af arbetsförmåga, flit och sparsamhet. Då mitt bref redan vuxit ansenligt och jag detta oaktadt ej hunnit utom arbetets och arbetarnes ställning, så vill jag afsluta detsamma med några ord om den tyska arbetareföreningen: ,,Die Palme. Föreningens bildande här framkallades af den sednare tidens riktning att väcka arbetarens egen kraft till befrämjande af sitt andliga och materiella bästa. Då i Petersburg funnos flera tusende tyska arbetare, så var det ju naturligt att en sammanslutning skulle gå både hastigt och lätt, och har föreningen också nu efter blott några års tillvaro att glädja sig åt ett snabbt framåtgående. Lokalen, hvaruti sammankomsterna hållas, är en större byggnad, der en billig restauration finnes, något som är väl behöfligt, alldenstund lifsmedlen i Petersburg å värdshusen äro mycket dyra Om sommaren är en större trädgård tillgänglig, som äfven tillhör lokalen. Dess utom finnas biljarder, kägelbana och piano hvartill komma läsrum med böcker och tidningar, hufvudsakligen teckniska jour naler och tidskrifter för de olika yrkena hvilken litteratur, som bekant, är i Tysk land serdeles rikhaltig. Allt detta stå öppet för ledamöterna vid alla tider på dagen. Föreningen lemnar derjemte råd oc! hjelp åt resande landsmän samt har sil segen sjukkassa och sin egen tidning. A redaktören för densamma, herr Truhardt en man; som är varmt tillgifven arbetare fföreningarnes sträfvanden, fick jag löft som att erhålla ett exemplar af detta bla till vår läslokal i Göteborgs Arbetareför sening. M. R. CT RY ED EB FI fre