Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 september 1868, sida 2

smakfullt och propert inredda, erbjuda passagerare all den komfort, som billigtvis kan önskas. Hvad maskineriet vidkommer, lära alla nyare tidens förbättringar och förenklingar vara tillämpade vid dess förfärdigande; hvarje tums utrymme är så väl och sinnrikt begagnadt, att man om det hela kan säga, att det är lika väl uttänkt som utfördt, och Lindholmens mek. verkstad kan i satning räkna sig till heder att kafva frambringat denna perla bland ångbåtar. Uti de farligare passagerna, såsom vid Röda berget och uppför strömmen vid Lilla Edet, visade sig fartyget särdeles lydigt för rodret, en omständighet som i dylikt farvatten är af stor vigt. . Vid Åkersvass slussar håde församlat sig en massa damer och herrar, bland de secnare en stor del aktieegare, för att med pomp och ståt molisga och derjemte noggrannt se till hvad de fått för sina penningar. Tilläggningsbryggan var festligt klädd med löf och flaggor, och på en af de vackra trädbeväxta kullarne vid slussarne vord kanoner placerade, som helsade Necken ett dundrande välkommen, så snart han i den inbrytande skymningen hade passerat det bekanta Nyckelberget. Med brusande fart nalkades han stranden, och snart såg man hela däcket inkräktadt af damer, hvilka snart fördelade sig i ,,Neckens salar och med välbehag funno hans slott förtjusande. En liten kollation var snart iordningställd och ,,Neckens, äfvensom dess utmärkte och nitiske befälhafvares välkomstsoch välgångsskålar tömdes i skummande champagne, under dånande kanonsalvor. Neckens apparition vid Lilla Edet, der äfven några aktieegare lära finnas, väckte deremot intet särdeles uppseende — att han dock med nyfikenhet togs i betraktande från topp till tå, var naturligt. I en tidpunkt då den mäktiga strömmen af utländska resande så märkbart synes hafva dragit sig mot norden, och synnerligast åt dessa trakter, blifver det särdeles komfortabelt för dem att, då ångfartygen ;Necken och , Elfkungen komma att alternera med hvarandra, sinna en daglig och bestämd kommunikation på Göta elf för sig öppnad. Vid dessa fartygs anskaffande är, i anledning häraf, förnämligast persontrafiken afsedd; och då Trollhättans värdshus numera blifvit så betydligt utvidgadt, att det beqvämt kan logera ett större antal gäster, och Trollhättan föröfrigt står i en så lätt och nära förbindelse med jernvagen; tyckes allt tala för denna kommunikationsleds allt lifligare begagnande. Utländningar låta ofta förspörja en mer och mindre berättigad klagan öfver då ringa beqvämligheter dem erbjudas vid sina utflygter i Sverge, och ej alltid utan fog. Svenskarne förstå ännu icke att i likhet med dem, genom beredande af någonting särdeles i den vägen, draga främlingar till våra bygder; men något bör göras, och bolaget för ofvanberörde ångbåtar synes i sin mån hafva gjort hvad det kunnat för saken; jag tillönskar derföre aktieegarne all den fördel de kunna draga af sitt företag, och all den uppmuntran det synes förtjena. Passagerare. — Missionsmötet i Upsala, Red:n har emottogit en skrifvelse från vår Upsalakorrespondent, med anledning af lektor Waldenströms protest mot de ord, som blifvit efter honom anförda. Vår korrespondent vidblifver, att hr Waldenström ej blott om statskyrkan yttrat, att hon är en, rutten kropp, utan att han till och med dertill lade orden: full af pestbölder, hvilket sednare ansågs för starkt att! böra återgifvas. Att talet i öfrigt ej återgafs ordagrannt, låg i sakens natur, då här endast kunde ifrågakomma att framhålla sjelfva udden af talarens framställning. — Rörande förhandlingarne vid andra mötesdagen erkänner vår brefskrifvare, att der möjligen en och annan missuppfattning kunnat ega rum, men tror sig dock hafva återgifvit andemeningen af hr W:s yttranden. — Baron de la Roquette. I franska tidningen , Figaro läses: : Baron de la Roquette, en ålderstigen vetenskapsman, slutade sin lesnadsbana i Paris den 9 Augusti i sitt 84 lefnadsår. Denne man, som var hederspresident i geografiska sällskapet, utgifvare af flera geografiska, historiska och biografiska arbeten och dessutom samlare af Humboldts brefvexling (två band), hade förut varit fransk generalkonsul i Kristiania och Helsingör. Intill sina sista dagar bibehöll han ett lifligt intresse för allt, som angick Skandinavien, der många vänner ännu minnas honom. För hvarje dansk och hvarje horrman, som besökte Paris, stod hans gästfria hus alltid öppet, och med liflig glädje återkallade han minnena från sin vistelse i Norden, hvars språk han förstod och talade, och med hvars, synnerligen historiska, litteratur han länge hade hållit jemna steg. I sitt rika bibliotek hade han en afdelning för nordisk litteratur, och i sitt efterlemnade testamente har han uttryckligen bestämt, att denna hans skandinaviska litterära samling skall utgöra kärnan för ett nordiskt bibliotek, för hvilket Ferdinand Denis, conservatewr-administrateur de la bibliothec S:t Genevibve, hos kejserliga regeringen utverkat sig en serskild lokal i det under hans förvaltning sorterande bibliotek i Le Pays latin. Det skulle vara önskligt för de många danskar, som vistas i Paris eller årligen besöka denna verldens hufvudstad, om danska vetenskapsmän ville ansluta sig till hr Denis och i förening med honom fortsätta det af den aflidne de la Roquette grundlagda företag. H.-T:s utgifvare, som varit personligen bekant med nu aflidne baron de la Roquette, kan vitsorda hvad här blifvit yttradt om den åldrige geografens och historikerns serskilta intresse för Norden, dess bildning och invånare. — Meteorologiska observationer.