Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 september 1868, sida 2

för honom började hastigt växa, under det hans ögon fingo ett eget uttryck af triumf, och kinderna började glöda. Han hade föresatt sig att han här liksom på börsen skulle vara försigtig och endast våga mindre summor, men när guldhögen framför honom växte, vågade han mera, och lyckan stod honom bi. Han började redan i andanom se sig såsom egare afen million, hvarpå Alma ej kunde göra några delningsanspråk, och han jublade. Då han återvände hem, bar han en ganska tung börda af guld — helt visst den ljufvaste, han någonsin burit. Hans bjerta slog högt, och han föresatte sig att gå och skörda skatter på samma ställe nästa afton. Men ack! — han fick erfara sanningen af konstnärens uppfattning, då denne låter Fortuna stå på ett hjul. Motgången var oafbruten, och den följande aftonen blef detta också förhållandet. Då besinnade Lindenstråle sig, upphörde att spekulera i kort och funderade allvarsammare på andra utvägar att ernå det önskningsmål, som alltjemt föresväfvade honom. VIL