Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 september 1868, sida 2

Ikaste Noten, samt vedbliver dermed uden ussedsvanlig Ophold. Zimmerman (från Strömstad) instämde i önskligheten af hvad angår bestämmelser från svensk sida i likhet med norska Sildsisklovens8 9, men l upplyste, att den i denna 8 lemnade föreskriften sicke praktiseras. Hr von vhlen yttrade, att det af diskussionen stydligen framginge, det frågan vore alltför litet undersökt, för att svar på den nu skulle kunna slemnas. Tackade för det uppdrag, man föreslagit satt lemna honom, men önskade att saken äfven från norsk sida måtte blifva undersökt. 10. Har man någon erfarenhet om bättre fiskredskaper eller om nya, för oss obekanta, fångmetoder, och hvilka böra, i ssådant fall, föreslås till antagande? . Hr v. Yhlen fästade mötets uppmärksamhet på, huru fisket med segelnot tilltagit i England, Franksike och Nederländerna. Äfven i Bremen hade ett aktiebolag, med ett sammanskjutet belopp af en shalf million sv., bildat sig för bedrifvande af såsdant fiske. För statsmedel hade konungens beallningshafvande i länet inköpt en sådan segelnot, hvilken under förliden höst var försökt och visat sig ändamålsenlig, ehuru det stormiga vädret, m. m., voro hindersamma för företagets fullständiga utförande. Segelnoten vore dock icke tjenlig tör våra farvatten, utan för bankarne i verldshafvet, och sden vore isynnerhet att förorda för de delar af vår skärgård, der bankfisket ännu icke lyckats blifva infördt. Att införandet af ett nytt fiskesätt emelsdrtid i början möter svårigheter, vore naturligt, och tal. ville derföre föreslå, att mötet hos Hushallningssällskapet måtte anhålla om beviljande af lån för utrustande af för fiske med segelnot lämpsiga fartyg. Sistnämnda förslag förslag blef af mötet antaget. 11. Ivilken erfarenhet har man af den uti Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse af d. 10 Mars i1863 föreskrifna fredningstiden och af bestämmelserna för kummeroch ostronfisket? Isak Larsson önskade, att hummerfisket finge bedrifvas under alla tider af året. Hr v. Yhlen ansåg, att den fredning, som med bestämmelserna i kungörelsen af den 10 Mars 1865 afsågs, bättre kunde vinnas genom de åtgärder, som i sagde syfte för detta ändamåli England och Frankrike äro gjorda. Der är föreskrifvet, att ingen hummer får tagas, som ej är 8 tum, vid hvilken storlek hummerhonan födt två gånger, och intet ostron, som ej är 212 tum. Konsul Molln och hr A. Schiller ansågo, att hummerfisket ej borde få börjas förrän d. 1 Oktober, enär vanligen hälften af den hummer, som under Sept. månad fiskas, dör. IIrr Widell och Sanne instämde i den af hr v. Yhlen uttryckta åsigten. Mötet beslöt att hos Kongl. Maj:t anhålla om undersökning, huruvida dei kgl. förordningen af den 10 Mars 1865 meddelade föreskrifterna i afseende å hummeroch ostronfiskena äro ändamålsenliga, samt att — i fall så icke vore fallet — nödiga förändringar i den kgl. förordningen måtte vidtagas. I anseende till den framskridna tiden, medhunnos icke de öfriga sju på programmet framställda frågorna att diskuteras. Vid den härpå följda prisutdelningen erhöllo: I 1:sta klassen: Hr F. Bundsen för en vad rdr 40. Pehr Andersson på Grafverna för makrillgarn rdr 20. L. Mattsson påLångevik för makrillgarn rdr 15. Hr M. L. Stranne för makrillgarn rdr 30. 2 Hansson på Malmön för lyrtorskgarn rdr 15. Anders Tobiasson från Gullholmen för lyrtorskgarn rår 10. Hr J. Bundsen för laxgarn rdr 20. Hr C. Åkerlund i Stockholm för åtskilliga saltsjögarn: mention honorable. Hr Ernst för gäddgarn rdr 15. Hr Åkerlund för gåddgarn rdr 10. Hr Ernst för grimgarn rdr 25. Båtlaget på , Prins Oskar från Klädesholmen för storbackor med flöstock rdr 25. Båtlaget på , Tjuren från Klädesholmen för storbackor med flöstock rdr 20. Anders Tobiasson frän Gullholmen för storbackor med flöstock rdr 15. 0. Berndtson för storbackor med glaskaflar rdr 25. Hr G. Krusell från Klädesholmen för storbackor med glaskaflar rdr 20. Carl Larsson från Åstol för koljebackor rdr 15. 0. Kristiansson från Malmön för koljebackor rdr 10. a Leidesdorff för metspön m. m. till insjöfiske rår 10. C. Landeberg från Lysekil för dörjor och handsnören rdr 10. Chr. Hansson från Malmön för hummertinor rår 5. Joh, Svensson från Käringön för ostronskrapor rdr 5. Per Andersson från Grafverna för skälskafve rdr 5. Ulr Leidesdorff för konstgjordt agn till insjöfiske: Hushållningssällskapets silfvermedalj. Sam. Andersson från Grafverna för tunnbindarearbete rdr 25. Chr. Nilsson fr. Grimsholmen för tunnbindarearbete rdr 10. Urr Wennerblad Svensson för ankartåg till bankfiskefartyg: Hush.-s:s silfvermedalj. Fru Nilsson för ankartåg till bankfiskefartyg: Hush.-s:s silfvermedalj. IIrr Joubert Bonnaire i Angers för segelduk af hampa: IIush.-8:s silfvermedal;. i Nydalens kompagni i Kristiania för segelduk af bomull: Hush.-s:s silfvermedalj. Kampenhofs bolag för segelduk at bomull: Hush.s:s bronsmedalj. IIrr Andersson Berg i Kristiania för maskinspunnet linnegarn: Hush.-s:s bronsmedalj. Maria Nilsdotter på Torebo för handspunnet linnegarn rdr 15. Hr Ståhlberg i Eskilstuna för knifvar: Hush.-s:s silfvermedalj. der blifvit hemmastadd i kretsar j dagens l , j ( Amar mad da mast hann Ja