Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 september 1868, sida 3

1IUHUGCL ULL RUUUHBCII DAIHLJVEL InSGAI18dU (äktenskap för ogiltigt. Anledningen till detta lagstadgande är följande: Ett af de Åförsta åren detta århundrade begaf sig dävarande kronprinsen af Wirtemberg med en ung af honom hjertligt älskad dam i hemlighet till Paris. Den dåvarande konungen,, tjocke Fredrik, blef alldeles utom. sig, ty han befarade, att sonen skulle upphöja den borgerliga damen till sin gemål. Men han, icke van att länge betänka sig, fattade raskt sitt beslut och utfärdade en kabinettsorder, som innehöll ofvananförda. stadgande. Denna lag har alstrat många säktenskapsskillnadsprocesser och arfstvister. Exempel hafva förekommit, att Wärtembergare gift sig i andra länder med iakt. tagande af alla der anbefallta formaliteter, men, obekanta med lagen, utan att förut sbafva inhemtat sin konungs samtycke, och ssedan återvändt till fäderneslandet och der laflidit, efterlemnande hustru och barn, hvilka snikna slägtingar till den aflidne beröfvat deras rättmätiga arf. Ja, ett fall har i nyaste tiden förekommit, då en enka sooch hennes barn blefvo af domstol förbjudna att vidare bära makens och fadrens namn, för det denne uraktlåtit uppfylla den af lagen föreskrifna formaliteten. Nu har åter för kort tid sedan en bändelse af samma slag timat. En Wirtembergska for i yngre åren till Amerika, blef der bekant med en landsman, gifte sig med honom, och efter 12-årigt äktenskap vände detta äkta par med 3 barn tillbaka till hemorten. Kort derefter dör mannen. En dag kommer hennes son, en tioårig gosse, gråtande hem ur skolan. Skolmästaren hade sagt honom, att han icke fick längre bära sin faders namn, utan måste upptaga sin mors slägtnamn, emedan han var ett oäkta barn. Modren for genast till Stuttgart för att rådfråga sig med en advokat, mer denne sade henne att skolmästaren hade rätt; så länge hon lefde i Wirtemberg, kunde hon icke anses för annat än sin aflidne mans konkubin och hennes barn för oäkta; det enda som för henne återstode att göra vore att i nådeväg vända sig till konungen och bönfalla om hans sanktion af deras i Amerika ingångna äktenskap. Men till detta steg ville hon icke beqväma sig, utan sade, att hon lefvat för länge i Amerika, för att såsom en nåd bönfalla om hvad som med rätta tillkomme henne; hennes äktenskap var giltigt inför Gud, äfven om konungen af Wirtemberg efter 15 år icke tilldelade det sin sanktion; hon föredroge att med sina barn uppsöka ett land, hvarest sådana barbariska lagar icke voro gällande. Den amerikanske gesandten i Tyskland, hr Bancroft, har emellertid fästat sin uppmärksamhet vid denna orimliga lag och under sitt vistande i Stuttgart gjort förste ministern v. Varnbiler allvarsamma föreställningar deremot, och denne skall äfven bafva lofvat att med det snaraste vid landtdagen föreslå upphäfvandet af denna den .tjocke Fredriks lag. FRANKRIKE. La Libert kommenterar marskalk Niels tal med följande ord: ,,Om denna förklaring betyder en situation, så skulle marskalk Niel göra väl i att upphjuda hela sitt inflytande för att genomdrifva en af de begge lösningarne. Fred eller krig, det är i sjelfva verket hvad landet fordrar, medan det hvarken kan komma till det ena eller det andra, men får bära bördorna af begge. Freden med en arme af 1,200,000 man är en smula dyrt, kriget utan slagtningar ingen ära, derföre krig eller fred! Det är ett otroligt skoj som drifves i krigspartiets organer för att upptända nationalhatet emot Preussen. Så t. ex. heter det i , Progres, att Preussen 1866 fördubblat sin makt och nu håller på att tredubbla den, utan att Frankrike tillväxt en enda tum. Fransmännen äro i allmänhet så okunniga om utländska förbållanden, att de låta inbilla sig allt som talar till deras passioner. Såsom prof på Frankrikes officiella vältalighet anför en pariserkorrespondent i ,PIndependance belge ett tal af prefekten i departementet du Nord, hvari den inspirerade talaren kalar kejsarinnan ett helgon och uppmanar sina åhörare att tillika med honom ,, böja sig med vördnad och hängifvenhet inför denna höga treenighet — kejsaren, kejsarinnan och den kejserlige prinsen — af geni, hopp och barmhertighet! i Hvilken djerf flykt! En annan prefekt, hr Pastoureau i Tours, som icke lifvades af så sublima tankar, åtnöjde sig med att i ett festtal helt enkelt kalla kejsaren sprutkarlarnes far! en fras, som nu gör sin rund i oppositionsbladen. I trots af sin lysande vältalighet har Jules Favre tappat processen i Nimes. Den person, som upplätit sin lokal till ett! valmöte, och en af arrangörerna dömdes T hvardera till 500 francs böter. På aftonen den dag målet varit töre bragte hela befolkningen i Nimes Jules Favre sin hylk ning. Denna demonstration bevisar icke Jatt domstolen dömt orätt — ehuru domarståndet i Frankrike är ingenting mindre än oberoende -men den visar huru Iden allmänna opinionen bedömer saken. RYSSLAND. Till styrelsen för universitetet i Petersburg har inkommit en skriftlig anhållan af 170 fruntimmer om att vid universitetet må hållas föreläsningar tör qvinnor i historia, filosofi och naturvetenskaper. Akademiens styrelse bar rememitterat ansökningen till ett at sina utskott. Eu stor eldsvåda har härjat i hampma