Sjelsviskhetens offer.) Svenskt original af Spectator. SEDNARE DELEN. Lindenstråle steg upp och drog en djup suck. Han visste att grefvinnan var rik, och han hade tänkt sig möjligheten af att han skulle kunna erhålla hennes hand, blott han vore fri. Han skulle ju kunna öfvergifva sin hustru, och när han efterlystes för äktenskapets fortsättande, kunde han uteblifva, hvarefter det komme att upplösas. Men i detta fall komme hela den stora förmögenheten att åter blifva Almas enskilta. Och nu sade grefvinnan de Romigny, att hon ej skulle bli hans, om han ej vore rik — ja, hon bestämde, i full enlighet med vår tids praktiska rigtning, det minimum af förmögenhet, som skulle göra honom till en antaglig friare. ,Jag skall bli både fri och rik, jag lofvar er det, sade han, i det han med glödande blickar betraktade den unga enkan, och förde den fina, hvita handen till sina läppar. , Dyrkade Clotilde, vet, att jag ej är den man, som plägar rygga tillbaka för svårigheter. En man med kraft kan skapa sitt eget öde, och jag vet ej hvad jag ej skulle vilja trotsa för att vinna dig, i hvilken alla qvinliga behag äro koncentrerade — du herrliga varelse, hvars blotta närvaro berusar mig med en känsla af sällhet, som jag aldrig förr erfarit. Grefvinnan erfor inflytandet af den nordiske fremlingens kraftfulla personlighet. Hon kände, att hvad han lofvat skulle han hålla, om det låge inom möjlighetens gränser, att den mäktiga lidelse, hon ingifvit honom, skulle drifva honom till djerfva