Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 september 1868, sida 2

UTEIKES. FRANKRIKE. Det väcker mycken sörargelse hos de tänkande att läsa det diametralt motsatta språk, som föres af de begge halfofficiella tidningarne ,,le Constitutionnel och ,,le Pays. Den förra har idel fredliga, lugnande artiklar, medan den andra jemt blåser i krigstrumpeten och söker att uppreta allmänna opinionen emot Preussen, dervid troget sekunderad af Emil Girardins tidning, la Libertl, som nästan hvarje dag har en artikel, som tager Belgien och Rhengränsen i anspråk för Frankrike. Under sådana förhållanden är det icke underligt, om förtroendet icke vill återvända, isynnerhet som de ,fredliga tal, som hållas af ministrar och andra högt uppsatta personer, äro mer eller mindre ställda på skrufvar. Krigsministern marskalk Niel förtjenar åtminstone det berömmet att ej hafva sagt något hvarmed han ej har någon mening. I det tal, hvarmed han öppnade departementsrådet i Haute Garonne, förklarade han, att franska armåen är lifvad af den bästa anda, att dess beväpning är förträfflig, att Frankrikes arsenaler äro fyllda öch dess financiella hjelpkällor outtömliga. Under så lyckliga förhållanden , kan Frankrike efter behag välja krig eller fred. Marskalken nämnde icke hvilketdera alternativ han för sin del föredrog, men hans krigiska sympatier äro så väl bekanta, att han icke behöfver i den vägen uttala sin mening. Times-. pariserkorrespondent anser visserligen det krigslarm, som göres i jle Pays och ,la Liberte, för ett tomt gyckelspel, men. anmärker emellertid, att tron på ett förestående krig med Preussen är vida spridd i Frankrike och att med denna tro är fast förknippad örvertygelsen, att fransmännen skola gå segrande ur striden. Man sätter ett obetingadt förtroende till Chassepotgevären och franska armens, isynnerhet infanteriets, öfverlägsenhet. Korrespondenten för sin del är icke så säker på, att utgången skall blifva sådan som fransmännen förutspår, och påminner om huru de förutsägelser, som 1866 lofvade österrikarne en så gitven seger, kommo på skam. Den tanken är rådande i Frankrike, att det skall lyckas reta Preussen till att öfvertaga angriparens rol, förmedelst ett infall i Belgien, då Frankrike naturligtvis skall spela Belgiens beskyddare. 5Köln. 2eitungs pariserkorrespondent vill veta, att freden för en 14 dagar sedan stod allvarsamt på spel. Frankrike gjorde då, säger han, Italien lysande anbud med afseende på Rom, liksom det genom löften och anbud sökte vinna Belgien och Österrike, men planen misslyckades, och efter den betan blef situationen åter fredlig igen. De mycket omtalade kanonerna Les mitrailleuses skola utlemnas till armåen. Hvarje kompani erhåller en sådan pjes. Vid denna tid på året är det brukligt inom franska armåen att permissioner lemnas åt så många officerare som derom anhålla. Nu är befallning åt vederbörande chefer att icke permittera mera än 3:ne