Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 augusti 1868, sida 3

J. A. Råberg, tillvinkades en tacksägelse för den goda tjenst han visat, hvarigenom ångfartygets säkerhet och vidare trygga gång bereddes. I sammanhang härmed vilja vi nämna, stt, sedan det nya fyrfartyget Svenska Björn blifvit utlagdt utanför grunden af samma namn, ytterst i nordost vid hafsbandet af Stockholms skärgård, har åsynen af detta fyrfartyg på den stora massa af segelfartyg, som stryka fram förbi detta kanhända på hela Sverges kust i Östersjön farligaste ställe, verkat häntörande, ty nästan hvartenda fartyg har vid passerandet af fyrfartyget i glädjen helsat med flaggan. Sedan många år tillbaka har det nemligen hos den sjöfarande utgjort ett önskningsmål att få ett fyrfartyg utlagdt på detta för sina otaliga skeppsbrott så okända ställe, hvilket nu i år gått i fullbordan. — Frälst fartyg. I Dagl. Alleh. läses: Under den sednaste öfver allt i Öster: och Bottenhafvet rådande starka tjockan upptäcktes Lördagen den 22 Augusti från ångfartyget Vesterbotten, kapten E. E. Arbman, ett större skepp ligga till ankars på 14 famnars vatten tätt utanför Hernön, men i så farligt läge tätt under land, att fartyget låg, så att säga, in på bränningarna: Kapten Arbman styrde genast ned till skeppet, som befanns vara barkskeppet , Norden, tillhörigt hr Joh. Edqvist i Hernösand och fördt af kapten Bolin. Genast fördes en kabel ombord till skeppet, och sedan dess ankare blifvit lättadt, bogserade kapten Arbman skeppet derifrån och in till Hernösand, der det lemnades i säkerhet och i oskadadt skick. — Sredenhorgs lusthus. I N. D. A. läses: När man nu för tiden passerar genom förstugan till huset n:o 13 IIornsgatan, kommer man ut på en med gamla träd planterad gård, på hvars venstra sida man finner Svedenborgs trädgård, numera något moderniserad, och på den högra lusthuset med dess högra flygel — den venstra har nemligen måst lemna plats för ett derstädesi detta århundrade uppfördt tvävånings boningshusaf sten. Paviljongens tak prydes af en lanternin med småruti fönster och tvenne metallglober med spiror. hvilka hvardera sluta i en åttkantig metallstjerna. Huset är mäladt i gult. Vid inträdet genom tvenne par dörrar, de inre försedda med glasrutor, befinner man sig i ett fyrkantigt, temligen högt rum med gamla, gröna tapeter, ännu ganska väl bibehållna. Här finnas visserligen några möbler af gammaldags facon, men man känner likväl numera icke med visshet, om någon eller några deraf verkligen tillhört lusthusets fordne, verldsbekante egare. Likaledes finnas i detta rum porträtter af Svedenborg och dylika i fotografi at lusthuset. Allt är väl bibehållet, med undantag af en vrå till höger, der besökande utländningar och andra samlare af historiska souvenirer åstadkommit åtskilliga tomrum i tapeterna. Ett par dubbeldörrar, öfver hvilka ett fönster med tumslånga rutor meddelar ljus åt det omnämnda kabinettet, leda in till detsamma. Golfvet är der väl arbetadt med mosaik i smakfulla faconer. — Estländningar och en stor del äfven liffländningar, som alltsedan kriget i Östersjön år 1851—55 oafbrutet med sina klena farkoster besökt Stockholm, hafva isynnerhet i år hitkommit i stor mängd. Antalet resor hit, antingen med olika båtar eller flera resor med samma båt, uppgår till dato till öfver 100. Från att vara i särdeles utarmadt tillstånd har befolkningen genom små inbesparingar på förtjensten af en och annan saltförsäljning blifvit, om ej just välmående, dock försatt i ew mera oberoende tillstånd än förr. Ilvad båtarna i år hufvudsakligen hittört består i mindre partier ved samt något råg. I utbyte har erhållits nästan uteslutande salt, som här gällt mellan 4 och 5 rdr tunnan, och för hvilket de å hemorten erhållit 14 å 15 rdr. Under de senaste 11 dagarna hafva de varit hopade i Stadsgården uti rigtiga små flottiljer, der de slagit ifrån seglen och bildat tält åt sig i båtarna såsom skydd för sol eller regn. I Söndags kommo icke mindre än 6 båtar på en gång upp till Stadsgården. För att kunna uppnå den bättre ställning, hvari denna sjöfarande befolkning numera befinner sig, har den största hushållsaktighet och försakelse af all beqvämlighet varit för dem en nödvändighet. En ankare surt dricka och något svart rågbröd — se der deras proviant! (N. D. A.) — Auktion å utskänkningsrättigheter. Tjugo stycken bränvinsförsäljningsrättigheter försäldes i Fredags å rådhusrättens 2:dra afdelning. För halfva antalet af dessa (att utöfvas under loppet af 2 år) var lägsta anbudet 3,350 kannor och det högsta 3, 460 kannor. För de öfriga tio (att utöfvas under 1 års tid) var lägsta anbudet 3,300 kannor och högsta 3,470 kannor. Ä i — Bolagsordning har blifvit faststäld! för ,, Edsvalla bruks aktiebolag, hvilket i Wermlands län ämnar idka jernförädling och sågverksrörelse. — Tulluppbörden vid samtliga tullkamrar och inspektioner i riket utgjorde till och med Juli månad: Vid samma I år öfvertid 1867. skjutande med Tullmedel 7,825,134:47, 7,299, 754: 50. 525,379: 97. Bäkmedel 425,335: 62. 338. 886: 51. 86,449: 11. 8,250,470: 09. 7,638,641: 01. 61 1, S29: 08. — Riksbankens veckorapport. Den 15 Aug. Den 22 Aug. Rdr imtRdr rmt. Utelöpande sedlar 23, 119,425: 39. 22527,094: 38. Afdragsposter 2,405,814: — 2.405.814 Sedelskuld 20, 13,611: 39. 20. 12 1,280: 38. Depositioner — 7,164,085: 68. — 6,206,343: 33. Sedel och depositionsskuld 27,871,697: 7. 26,327,623: 71. Obegagnade andelar af kreditiver och låneförlag S, 846.9 Så3. Sgr 36,724. Bankens reserrfond 9, 382, S61: 83. 9, 129,689: 70, Summa 46,107,485: 73. 45,135,210: 37. Metallförråd 16,107,485: 73. 15, 135,210: 37. Landsorten. Borgholm. Konungen, som väntades till Borgholm i Fredags, skulle bo hos kronofogden Eneman på Rosenforss. Jagtklubbens ledamöter skulle inlogeras på Kungsgården. På Lördagen skulle jagas och i går skulle konungen och jagtklubben bevista gudstjensten i Runstens kyrka. På e. m. afreste man till Ottenby, der konungen ämnado vistas tills i afton, då han skulle återvända till Borgholm. I morgon återreser H. M. till hufvudstaden. — Linköping. Om Åtvidaberg har i flera tidningar berättats, att engelska kapitalister skulle ha bjudit 70 mill. riksdaler för detsamma. ,, Östg. Corresp. säger härom, att om detta än skulle vara sanning, så stod det dock icke i egarens fria val att antaga anbudet — emedan Åtvidaberg är af sideikommiss-natur.