Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 augusti 1868, sida 1

EEE 8 blef tillståndet. Allmänheten fick betala allting dyrt, och kunde fördenskull köpa ganska litet. hvadan afsättningen alltmer nfiog. Arbetet blef alltmindre betaldt, i det kapitalerna drogos från de näringar, som kunnat använda mera arbetskrafter, och blef alltså äfven på denna väg den allmänna konsumtionsförmågan försvagad, allt ledande till produktionens förlamning. I sammanhang med de föreställningssätt, som f,dde detta system, stodo trenne andra föremål för klagan, hvilka genljuda äfven i våra dagar hufvudsakligen från den sidan, som omfattar de protektionistiska åsigterna, nemligen öfverflödet, skogsförstöringen och emigrationen. Mot det förstnämnda suftades, såsom man känner, lagar och förordningar, hvilka skulle lära folket, att återgå till förfädrens enkla seder och klada sig i inhemska tyger (ehuru man förföljele husslöjden); skogshushållningen reglerades genom föreskrifter, som förbjödo skogsegaren att sälja sina kol till någon annan än ett visst jerubruk, o. s. v. Mot emigratioven hann man icke lagsufta, men ett vidlymigt skriftställeri uppstod rörande dess orsaker, hvilket, enligt hvad vi förut nämnt, innehåller mycket, som böres ännu i våra dagar. Såso vi förut omtalat inträdde mot frihetsti ens slut en vändning i tänkesättet, till förmån för frihetens sak, och det var isynnerhet en man, som der fr mstod, nemligen finnen Anders Chydenius, hvilken, enlizt hvad J. W. Aruderg i sin förr om alade skrift antyder. kan betraktas såsom en föregångare till Adam Smith. Det s all helt säkert intressera läsaren, att närmare lära känna denne man och de frisiunade meningar ban med frimodighet och logisk skärpa framställde. Vi hafva förr omtalat, hurusom Vetenskapsakademien år 1763 framställde sin pri-fråga ,,om orsakerna till och medlen att förekomma svenska folkets utflyttning. Bland de 28 skrifter, som inkommo till svar på denna fråga, var en af J. F. Kiyger, som öppet förklarade orsaken ligga i mindre goda lagar och andra fela tiga imrättningar, såsom inskräukningarne i lriheten att genom lagliga näringar vinna sitt uppehälle, tjenstehjonsförfattningane, hindren mot hemmaunsklyfning och jordafsöndring, alltför stora pälagor, m. m. Deremot ansåg Anders Schönberg utflyttningen härleda sig från belt andra zrunder, nemiigen ,alideles icke nöd eller brist, eller andra tvingande orsaker, men vil folkets sjelfsväld och ostadighet, dess böjelse för vallust och öfverfsöd samt i allmänhet förderfvade seder och derpå beroende bristande härlek till fäderneslandet. De ekouomiska förhållandena utzjorde in-en anledaiug till klagan, och det allmänna ropet på frihet i närin arne och rättighet atv frivt få försörja sig, vore endast en galenskap, som skulle föra oss i förderf, om det förmådde göra sig hördt. Botemedlet vore således en reform at sed rna, hvars främsta sträfvan måste blifva, att genom fö bud och goda efterdömen hämma sjelfsväldet, yppigheten och vällustiga lefnaden. Äfven Anders Chydenius ingaf ett svar på den uppställda prisfrägan, hvilken skrift lan utgaf af trycket 1765, tillegnad rikets lå samlade ständer. Hr Arnberg redogör for denna skrift sålunda: , Författarens utgångspunkt är, att försynen nedlagt i menniskans bröst ett benof att förbättra sitt tillstånd, så starkt att det utgör grunden för all hennes sträfvan. Då nu derj mte många kära band häla benne fästad vid fäderneslandet, måste det vara svåra missförhållanden som drifva henne derifran, och det förnämsta af dessa är just tvånget eller bristen på tillräcklig frihet att på ett anständigt sätt kunna reahsera detta lika naturliga som starka berår. Då det derjemte är ottLifvelaktigt att klagan öfver sådant tvång hos oss allmänt höres, så finner han angeliget att undersöka om det verkligen existerar, emedan biotta iubillningen i detta afscende är tillräcklig avt drifva folket bort, Hvad då först beträffar tvång i jordbruket, så finnes det i så många former, att det verkligen är förundralsvärdt huru denna näriug kan vara så mnaaAAHAHH NN ne