Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 augusti 1868, sida 2

den 22 dennes hafva samtliga czekiska deputerade åt landtdagsmarskalken öfverlemnat en protest, i hvilken de sörklara, att deras samveten förbjuda dem att deltaga i den nuvarande landtdagens förhandlingar, enär den böhmiska kronans länder genom 1867 års Decemberförfattning blifvit bragta i en ställning, som de icke kunna erkänna för laglig. Den statsrättsliga basis, på hvilken czekerna mäste ställa sig, är kejsar Ferdinands patent af den 8 April 1848 och den på samma tid utfärdade vallagen. Efter öfverlemnandet af denna protest hafva de czckiska deputerade före förhandlingarnas början lemnat salen, och således finnas vid landtdagen i Prag endast tyska deputerade. Neue freie Presse uppmanar dessa att vicke af czekernas utträde låta hindra sig i sitt lagstiftningsarbete. Tillika fästes de tyska deputeradenas uppmärksamhet på vigten utaf att mangrannt infinna sig vid landtdagens möten, , enär det eljest lätt kunde inträffa, att antalet blefve för ringa för besluts sattande. För att undgå ett sådant fall, hafva äfven de ministrar, som hafva säte i landtdagen, skyndat till Prag för att intaga sina platser. Detheter, att czekerna hålla på att utarbeta en promemoria till kejsaren, i hvilken de skulle anmoda honom om den nuvarande landtdagens upplösning och utfärdandet af en ny vallag, hvari rättvist afseende borde tästas vid förhållandet mellan na tionaliteterna. FRANKRIKE. Man sysselsätter sig mycket med ett nytt val till lagstiftande församlingen, som skall försiggå den 13 och 14 September i närheten af Toulon, der en deputerad skall väljas i stället för den så mycket omtalade Kerveguen, hvilken i förra månaden afled i Spanien. Det dekret, genom hvilket valmännen sammankallas, står i Moniteur för den 20 dennes. Oppositionstidningarne förmena, att regeringen visat så stor skyndsamhet att utskrifva detta val, för att skaffa sig en eklatant upprättelse för nederlaget i Juradepartementet, der regeringens kandidat — som kändt är — blef öfvervunnen af den för sina republikanska tänkesätt bekante advokaten Grevy. ,Indep. belge skrifver: ,Huru kunde regeringen med mera skäl hoppas att segra. än i en valkrets, der i de stora marinetablissementerna sysselsättas så många embetsmän och arbetare, hvilka äro fullständigt beroende af denna vilja. Emellertid skall likväl segren göras regeringen stridig genom en kandidat, som redan förut uppträdt i samma krets och visat, det han är en motståndare, som icke är att förakta. Denne motståndare är advokaten Phillis i Paris, en känd demokrat. Då han uppträdde som Kerveguens motkandidat, erhöll han 9,081 röster, hvilket röstantal väl kan uppmuntra honom till ett förnyande af valstriden. En af de större spamålshandlarne i Marseille har, enligt Economist, offentliggjort en redogörelse för de underrättelser, som man insamlat angående skörden i Frankrike. I de nordvestra delarne af landet är hveteskörden i allmänhet god och öfver medelmättan; i somliga trakter bar den utfallit ytterst riklig, i andra åter beklagar man sig mycket öfver dess beskaffenhet. Korn och hafre torde deremot i anseende till torkan blifva mindre goda så till mängd som beskaffenhet. I de vestra delarna af landet blitver en god vanlig hveteskörd, men korn och hafre hafva lidit. I de nordöstra delarne väntar man sig en god hveteskörd, förr öfver än under medelmåttan; men torkan har skadat korn och hafre, synnerligen den senare. Från sydöstra delarne äro berättelserna om hvetet mindre gynnsamma, ehuru det lofvar att utfalla både ymnigt och godt i vissa distrikt. Om korn. säges intet, men hafre lär blifva utmärkt vackert. I sydvestra delarne utfaller hveteskörden tillfredsställande, dock icke utöfver den i ett vanligt år, i somliga trakter har torkan emellertid varit så svär, att man endast får en åttondedel eller en tiondedel af en vanlig skörd. Ingenting nämnes här om korn och hafre. I mellersta delen af landet blifver hvetet snarare öfver än under medelmåttan, men korn och hafre hafva lidit. ENGLAND. Francis Jeune, biskop i Petersborough, har nyligen aflidit, 62 år gammal. Han var född på en af öarne i Kanalen och härstammade af en genom det nantesiska ediktets upphäfvande från Frankrike fördrifven protestantisk familj. Ehuru hans uppfostran var fransysk, erhöll han redan som ung en akademisk anställning i Oxford. Man kan med skäl om honom säga, att han i skolfrågorna varit en förkämpe för de liberala iderna, samt att han myc