Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 augusti 1868, sida 1

tationer i kejsarens omgifning. Alven den omständigheten, att kejsaren använder baden i Ischl, under det Beust uppehåller sig i Gastein, har man velat tyda som ett tecken till den köld, som skulle inträdt mellan kejsaren och rikskanslern. I en skrifvelse af den 18 dennes från Wien till ,Hamb. Nachr. heter det: ,,Att de feodala (det aristokratiska motpartiet) göra allt för den nuvarande ministörens störtande, behöfver icke något ytterligare bevis; en härvarande tidning, , Vaterland, lemnar redan en fullständig uppgift öfver den operationsbasis, efter hvilken man tänker framgå. Enär denna plan är baserad på den förutsättning, att den galiziska landtdagen skulle vägra att sända deputerade till riksrådet i Wien, är det knappast utsigt för, att den skall lyckas. Desto mera blir det regeringens pligt att uppgifva den vacklande politik, hvarmed man ansett sig kunna försona de stridiga elementerna. Till och med för det fall, att katastrofen skulle vara oundgänglig, är det att önska, att den inträder så snart som möjligt, på det de feodalas ,, nyaste regeringsprogram fullständigt måtte blifva bankrutt. Att en kris i Österrikes riksministör, som alltså skulle hota Beusts ställning, skulle vara nära förestående, måsve tills vidare anses som mycket osannolikt, enär monarkiens rekonstruktion på dualistisk basis knappast låter rubba siv, åtminstone hvad Ungern angår. Deremot kan det snarare tänkas, att kejsaren vid ett gifvet tillfälle kunde fiuna sig föranledd att företaga förändringar i det vestösterrikiska kabinettet under furst Auerspergs ledning, hvilket kabinett i de slaviska länderna är mycket illa anskrifvet. Att emellertid Auerspergs fall äfven kunde blifva farligt för Beusts ställning, låter icke förneka sig. Så mycket är visst, att författningens och specieft det Wienska riksrådets hufvudsakligaste motståndare, czekerna, alltsedan kejsarens besök i Prag d. 17 Juni och Beusis misslyckade förhandlingar med Palacky och Rieger, hafva utvecklat en ofantlig verksamhet för att icke blott upphetsa befolkningen i alla slaviska länder, utan äfven att tillvägabringa en koalition af alla antiministeriella elementer, med det bestämda ändamålet att göra både landtdagen i Prag och riksrådet i Wien till illusoriska församlingar, i hvilka endast det tyska elementet är representeradt. Naturligtvis hafva de slaviska agitationerna kränkt det liberala tyska partiet i Wien, men detta har funnit sig ännu mera oangenämt träffadt deraf, att på sednare tiden äfven den ungerska pressen uttalat sig i antitysk riktning och börjat understödja czekernas,slavernas och polackernas sjelfständighetssträfvanden. Från Pesth skrifves den 16 dennes tillNeue freic Presse: ,De ungerska tidningarnes sympathier för polackerna kan man finna naturliga, men närmandet mellan ungrer och czeker äro rentaf motbjudande och onaturligt. Icke destomindre är det ett faktum, att de ungerska tidningarnes berättelser från Prag efterhand antagit den czekiska koloriten. Den czekiska tidningen ,Politik har här många läsare; den har för kort tid sedan upphört att tala om den ungerska nationalitetsirågan, men kommenterar deremot med stor ifver, Pesti Naplos artikel om den tyska skyttefesten. Så mycket är visst, att ungrare och ezeker under de sednaste 8 veckorna kommit hvarandra betydligt närmare. Icke heller förbållandet mellan magyarer och polacker är utan hemliga afsigter. I polska tidningen ,,Dziennik Posnanski läses ett utkast till upprättandet af en magyarisk-polsk-czekisk federativ-stat, hvari det föreslås att annektera Galizien med Ungern. Denna plan är visserligen fantastisk, men den vittnar dock om, att ungrare, czeker och polacker mötas i den gemensamma sträfvan: understödjandet af det tyska elementet. Både polacker och magyarer täfla nu om att bortjaga tyska lärare, upphäfva tyska skolor och steg för steg undantränga ,den tyska kulturen. Derigenom att Ungern blifvit starkt nog att mot alla anfall kunna försvara hvad det hittills vunnit, har äfven hindret för en allians mellan polacker och ungrare bortfallit. Det är tydligt, att den högmodiga ton, som den ungerska och mivisteriella pressen begagnar mot tyskarne Osterrike, snart skall ,, höjas ännu ytterFRANKRIKE. I Tisdags hölls statsråd i Fontainebleau, der det beslöts, att lagstiftande församlingen icke skulle upplösas, samt att de nya valen först skola ske nästa år. Man har till detta beslut velat — bland andra — finna en anledning uti den seger, som oppositionen vunnit vid ett supplementval i departementet Jura. I synnerhet en del tyska tidningar göra allt för att framställa denna sak i ett så mycket som möjligt ogynnsamt ljus för regeringen. Så talar en korrespondens från Paris till .Köln Zeit om ,,den högst ovanliga sensation, som resultatet af valet väckt i Paris, och försäkrar, att det i hufvudstadens officiella kretsar råder en ,,sann betörtning, särskildt för det, att äfven landtbesolkningen denna gång i massa röstade tör oppositionskandidaten, som fick 12000 flera röster än regeringens kan didat, samt att man derföre , mera än någonsin fruktar, att de nästa allmänna valen till lagstiftande församlingen skola falla illa ut för regeringenk. Då man