Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 augusti 1868, sida 2

711 MV HRHUAUDRHAU 1ICIICIUHUMIIIICII, OCUH DVIIKeTL för öfrigt äfven framgår deraf, att folket lemnar herregärdar, der ingen agitation alls varit i fråga, såsom t. ex. Wrams Gunnarstorp med flera ställen. UTRIKES, ÖSTERRIKE. Armelagen har nu äfven — den 11 d:s — blifvit antagen af förste kammaren i Pesth; men lagen kan först blifva sanktionerad, sedan den af riksrådet blifvit antagen i ett skick, analogt med det, i hvilket lagen antagits af de ungerska kamrarne. Det synes nu vara afgjordt, att enekerna skola afhålla sig ifrån att välja deputerade till landtdagen. Åtminstone har ,,den konservativa komiten i Prag utfärdat följande cirkulär på czekiska och tyska: Den konservativa valkomitän uppställer icke någon kandidatlista till det den 20 d:s skeende val till böhmiska landtdagen af tre deputerade, som väljas af de stora grundegare, hvilkas egendomar icke äro fideikommisser. ITALIEN. Ett telegram från Florens meddelade d. 3 dennes, att kabinettet Menabrea segrat i frågan om tobakskonventionen, samt att det af regeringen framlagda lagförslaget härom antogs med 205 röster mot 161. Förhandlingarne i italienska parlamentet om den nu antagna konventionen hafva äfven i utlandet väckt uppmärksamhet, emedan saken så småningom fått betydelsen af en kabinettsfråga, eftersom konseljpresidenten och finansministren förklarade sig vara nödsakade att afträda, om det förelagda förslaget — om öfverlätande af det kungliga tobaksmonopolet till ett utländskt bo ag — fann motstånd i deputeradekammaren. Oppositionen gjorde gällande, att regeringen hellre sjelf borde sisvit hela tobaksadministrationen en ny organisation och behalla den såsom reg ringsmonopol, än att bortförpakta den till ett obekant bolag, som naturligtvis endast skulle tänka på sin egen fördel. Till oppositionen hörde äfven deputeradekammarens president, Lanea, hvilken på grund af omröstningens resultat begärde sitt afsked. I början var det stor fara för, att förslagets motståndare skulle vinna seger, men fruktan för en ministerkris, hvilken alla under nuvarande förhållanden anse mycket farlig, synes hafva gifvit utslaget. FRANKRIKE. Om den unge Cavaignacs demonstration mot den kejserlige prinsen vid prisutdelningen den 10 dennes säger sig ,Indep. belge af ett ögonvittne hafva mottagit följande berättelse: ,,Den kejserlige prinsen inträffade med sin guvernör Frassard och blef hvarken mottagen med handklappningar eller lefverop, innan en senator, som satt på tribunen, gaf tecken dertill. De, som skulle hafva prisbelöningarne, måste passera förbi den kejserlige prinsen, men man lade märke till, att knappt en tredjedel af dem helsade på honom. Då den unge Cavaignacs namn uppropades för ett accessit, hördes starka bravorop från bänkarne. Då han sedan blef uppropad för andra gången för att mottaga ett pris, väntade man förgäfves att han skulle komma fram till tribunen. Den unge Cavaignac reste. sig icke från sin plats, och de: bifallsrop, som denna gång åtföljde namnuppropet, fortforo länge. Den kejserlige prinsen blef något blek, men då han utan tvifvel redan har en del af fadrens flegma, oaktadt hans ansigtsdrag mest likna modrens, försporde man icke någon rörelse hos honom. Unlervisningsministern Duruy deremot hade mindre välde öfver sig sjelf; hans drag röjde en omisskännelig hetta. Än vidare pberättar nämnde korrespondent, att då cejsaren af Duruy blef underrättad om vad som passerat, yttrade han: , Saken ir i och för sig temligen likgiltig; för öfigt är det mig rätt kärt, att min son relan i sin ungdom gör den erfarenheten, utt en regent vid utöfvandet af sina pliger icke alltid vandrar på rosor. Skämtoch karrikatyr-tidningarne i Pais fortsätta efter bästa förmåga sitt gueilla-krig mot polisen och regeringsmyndigsterna. Nästan dagligen lägges beslag