Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 augusti 1868, sida 3

seende på preparationen. Endast på detta sätt skulle denna gifva den stora bebällning, man af densamma skäligen kunde vänta, och blifva verkligt fruktbringande på undervisningen. Frågan angående sättet för och omfånget af preparationen ansågs lämpligast böra behandlas särskildt för särskilda ämnen, nemligen: A) Språk. Här liksom i öfriga ämnen skulle preparationen hafva till mål att sätta ynglingen i stand att rätt tillegna sig det pensum, som blefve honom förelagdt: den finge på intet vilkor gå sjeltverksamheten i förväg eller göra henne öfverflödig, utan skulle väcka och leda henne eller, i korthet sagdt. lära ynglingen att iakttaga ett rigtigt förfaringssätt vid öfverläsningen simt derigenom just litva och egga sjeltverksamheten. Härvid vore en hatvudsak att alltid anknyta det nya till det törut inhemtade genom idkeliga hänvisningar och erinringar. Vid preparation i språk borde såväl innel ållet som den språkliga formen behörigen afses, dock så, att i de lägre klasserna den sednare, i ide högre det förra hufvudsakligen skulle framhål1:s. Naturligt vore, att preparationens omfång skalle rättas efter ynglingens vunna förtroligare bekantskap med ämne eller författare, äfvensom haus stigande förmåga af verksamhet på egen hand. Af en del talare förordades för de lagsta klasserna föregående uppskrifnivg af glosor i hemmet. Angåcude skirinlya anteckningar under preparationen yttrade tlertalet den åsigt. att sädana borde endast mt förekomma och till sin beskaffenhet noga . Nuslingen finge nemlingen ingalunda sättas i ti att på detta satt likasom skaffa sig en skriftlig översättning: han borde alltid med hjelp af lexicon och grammatik, om hvilkas rätta användande preparationen just gåfve upplysning, sjelf taga ut sitt pensum. Hvad särskildt letvande språk beträffade, voro meningarna delade angående möjligheten af pre paration inom 6:te klassen af hemarbeten i tyska språket, med afseende på det åt detta språk anslagna mindre timantal. äfvensom i fråga om fran. ska språket i de högsta afdelningarna en preparation i linguistiskt häuseende icke af alla ansågs erforderlig. Angående preparation för skriftliga arbeten på iremmande språk — åt modersmålet skulle exnas kild överläggning — yppade sig olika meölve ningar, i det somliga ansägo denna på de studier, d ning art sremmande språk begynner, böra vara särdeles noggrann och fullständig. hvaremot andra uttalade den åsigt, att preparationen härutinnan kan och bör väsentligen inskränkas derigenom, att läraren väljer sådana öfversättningsuppgifter, som på det närmaste ansluta sig till och utgöra en tillämpning af det. som lärjungen genom föregående undervisning inhemtat. B) Kristendom. Ehuru Luthers lilla katekes edan före inträdet i elementarläroverket bör vara inlärd. visade dock en ofta återkommande erfarenhet, huru föga af dess innehåll ynglingen verkligen tillegnat sig, hvarföre det redan i första klassen vore af stor vist, att de enkla sanningarna behörigen utreddes och förklarades, innan de utantill upplästes. Ännu mer aalide detta om den Lindblomska förklaringen, hvilken borde så b. gagnas, att endast de stycken. som innehålla wi sendtliga tillägg till lilla katekesen. lärdes utantill. de öfriga blott till sakinnehållet. Det vore särdeles önskligt att erhålla ett fullt lämpligt urval at de stycken, som böra läras utantill. Bibliska historiens berättelser borde af läraren först muntligen meddelas, hvarefter vore angeläget, att larobokens tecxt genomginges och upplysning meddelades såväl om ordaförståndet som om forekommande geografiska förhållanden, seder och bruk m. m. Lärobokens sammandragna berättelse borde ock i sammanhang läsas i Bibeln. En talare önskade till och med, att på det första stadiet ingen lärobok skulle begagnas, utan blott hufvudpunkterna at Jesu lefverne ur Den Heliga Skrift tramläggas och betraktas. : I sammanhang med frågan om religionsunderisningen framhölls af flera talare såsom önskligt, att denna undervisning helst fördelades på två eller tre dertill skickliga lärare. Äfven yttrades den tanke, att den friare katekisationen. som inom 5:te klassen skall ega rum kunde och borde få inrättas, att den blefve en direkt förberedelse för konfirmationen. hvarigenom den särskilda handledning. som för detta ändamål sökes utom skolan. kunde nyptaga mindre tid, än nu plåägar vara fallet. Häremot invändes dock, att konfirmander pläga finnas i de flesta klasser, åtminstone från och med den 3:dje, hvarföre förslaget svårligen torde kunna föranleda någon åtgärd. C) Mothematik. Preparationen borde inom detta område vara synnerligen sorgfalligt inrättad, enär en lämplig törberedelse icke i något ämne vore af större gagn, icke heller en oklok i något ämne! så skadlig. De ynglingar, som inkomma i skolan, hafva ofta genomlupit betydliga kurser, men på ett så mekaniskt sätt, att lagarna för de verkställda operationerna äro dem nästan alldeles okända, hvarföre n an merendels måste börja helt och hållet på nytt. Vid räkneöfningar, som i regeln skedde samfäldt vid stora taflan. borde man alltid oå från det konkreta till det abstrakta, så att genom framställda exempel reglorna så småningom framarbetades, i stället för att nr läroböcker inlaras. Afven vid den g ometriska undervisningen borde läraren så leda ynglingarna, att de sjelfva kunde efterhand framtaga satserna i deras behöriga sammanhang. Tillompades denna metod rigtigt, blefve egentliva lexor i geometrien nästan alldeles öfverflödiga, hvarisenom i stället tid kande lemnas för lämpliga ösninear af förelagda algebraiska uppgifter, — öfningar som med de vid afvångsaxamen nu vällande fo dringarna äro berättigade och nödvänliga, men vid hvilka borde noga tillses. att de; derigenom föranledda hemarbetena icke toge ynelingarnas tid för mycket i ar språk. hvilket ock! kunde genom öfningarna på lärorummet och meddelad lämplig handledning utan svårighet förekommas. Med dessa arbeten borde förbindas öfning i att oförberedt lösa framstallda exempel på lärorummet. D) Naturvetenskap. I Naturalhistorien vore ock preparation ndvändig; här kunde åskådningsundervisningen vinna den fullständigaste tillämpving. Vid preparetionen hade man att förevisa föremål, hörande till töljande lexa, hvilket ingadunda hehöfde blifva blott en föreläsning, utan borde läraren på den nya lexans innehåll onpphörhet framkasta frågor, som ur det redan lärdmer eller mindre fullständigt kunde besvaras. -I Tysiken vore en del seser sådana, att de a priori bevisas; dessa borde e:ter bevisningen genom exveriment belysas och bekrä tas: i öfriga fall finge man börja med experimenter för att sedan derur åka deducera de särskilda naturlagarna. På lai inlinien vore ötverhafend experimentalfysiken den eietigaste sidan. på real-linien deremot den ma-. thematiska fysiken. I Kemen hade man i det närmaste att använda samma preparationssätt som ken. ; Historien fordrade en mera genomförd preparaion, än detta ämne i allmänhet hittills erhållit En föregående muntlig framställning vore af stör-. sta vigt, för att undervisningen skulle blifva mera lefvande och för att hufvudpunkterna skulle kunna af läraren med mera bestämdhet framhållas. Ju mera den muntliga berättelsen finge taga i tt, desto större skulle både gagnet och nöje jungarne blifva. Vid sidan af Jararens muntliga framställning och larjungarnes återgifvandell leraf erfordrades en kort larobok. hvars innehåll ll! borde noga fästas i minnet; ständiga repetitioner f de vistigaste momemerna borde företagas och hvarje för ungen nytt faktum så mycket son:l 4 l nåjligt ställas i samband med nå 2ot för honom rejan bekant. Förhoppningar uttalades derjemte tt lämpliga åtgärder skulle vidtagas få ln das sluga hun r att min