Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 augusti 1868, sida 2

ma at hundra dukater, att med tio dukater är! 2 utdelas till två mindre jordbrukare, som i är, församling och utmärkt si; yliettrohet och skicklighet. försiggick etter slutad sistl. Söndag d. 9 dennes. Samme man har gjort B ide församling en annan tjenst genom den förlikningsnämnd han derstädes inrättat, och som, landshöfdinge-embetet stadfästades i December 1865, uträttat mycket godt. g för rattskaffenhet, Första utdelningen Landsorten. Alingsås d. 13 Aug. 1868. (Fr. H.-T:s korrespondent): Man borde aldri, g välja andra riksdagsmän än sådana, som gifva anslag till jernvägaryttrade och två tjenare, som i 2 år vistats inom Blidö gudstjenst i Blidö kyrka sedan dess stadgar af en gång en valman, som itrade för att denna tördel skulle tillfalla hans ort, men om i detta yttrande ligger sanning eller ej är icke meningen bevisa genom detta bref. Att satsen varit riktig derom kan den, som har lust med mig göra en promenad genom Alingsås, lätt nog blifva öfvertygäd. Om ni, min käre läsare, icke varit här förut eller om det ligger ett par decennier emellan edert sista besök och nu, kan jag försäkra eder att man kan sämre använda sin dag än att göra en utflykt hit, ty ni skall här, uti en på naturskönheter rik trakt, finna gästfria innevånare och mycket att skåda i industrielt hänseende. Att Alingsås varit bland de orter, som otvifvelaktigt vunnit mycket genom jernvägarne, är lätt att vid första blicken ölvertyga sig om. Denna stad, som under den store Alströmers dagar af en författare en gång benämndes vaggan för Sverges industri, återfoll derefter till en obetydlig plats, hvilken. likt så mången gammal adlig ätt, eudast hade sin forntida storhet att skryta at och få voro de, som på den gamla goda vrapphonan vågade knoga hit, endast för att njuta at ställets vackra belägenhet, då den tiden föga annat var på platsen att se eller lära. Men innan vi gå vidare, låtom oss kasta en blick på denna belägenhet, som i sanning är romantisk. Vill man riktigt ha detta läge under sina fötter, kan man gå upp på det straxt norrut belägna Nohlhaga berg, från hvars platå man har en hanförande utsigt öfver staden, som ligger genomskuren af tvenne vattendrag, emellan de båda täcka insjöarne Mjören och Gersken. Från denna plats presenterar sig staden oändligt väl. Här ser man dess båda i mjuka löfverk inbäddade kyrkor, prydliga och väl putsade, dess anspråkslösa, rödmålade prestgård, der trefnad och gästtrihet äro sedan uråldriga tider väl hemmastadda och der fremlingen, rik eller fattig, alltid är väl mottagen; dess vackra kyrkogård med sina höga träd och sina åt minnet helgade grafvårdar; dess trefliga brunssalong med sin lifgivande källa, omgifven at långa skuggrika allter; dess höga fabriksskorstenar och dess nätta, glada boningshus. Skådar man vidare ut ser man söder om staden höga skogbeväxta berg mellan bördiga slätter i öster och vester; och vill man sedan göra en liten vändning åt höger ser man vid Mjörens strand det vackra Nohlhaga med sina väl underhållna byggnader och sin furstliga park, äfven den genomskuren utaf vackra vattendrag. Sedan man nu njutit af hvad naturen har att bjuda på, bör man icke försumma att stiga in i staden och taga dess verksamhet i betraktande. Hit kom jernvagen — jag vet icke om derlör att man röstade på riksdagsmän, som voterade för jernvagsanslag — men det vet jag, att hit kom den öch med och genom den nya industriella fläktar och nytt lif. Med den kom en man, som hade förmögenhet ej blott genom guldet i sin hörs, utan ännu mera genom kråften i sin vilja och insigten i sitt yrke. Denne man, engelsmannen Charles Hill, inköpte den gamla Alströmska fabriken, hvaraf då endast en stomme var qvar, men som en gång var så mäktig och som. enligt hvad dess gamla s. k. lottbok utvisar, 1728 grunlades genom 873 aktier eller lotter å 100 daler stycket, tecknade afsådane män, som konung Frelrik, riksråden Nicodemus Tessin, Cronhjelm, Gylenborg, Cederhjelm, Strömfelt, Duben, Fersen, Sparre, Oxenstjerna, Taube, Horn m. fl. under Jonas Alströmers öfverinseende. 1861 inköpte hr Hill fabriken och anlade det nu dervarande stora homullsyätveriet, sedan han till första våningen åtit nedrifva det gamla buset, som påbyggdes till re våningar utom vind. Ett nytt hus af sten för ingmaskin och pannor med en större ångskorsten ippfördes och var färdigt under September måiad 1862. Till en början insattes endast 30 väftolar och tillverkningen började redan under Noember. Numera äro 160 mekaniska väfstolar emte tillhörande beredningsmaskiner i verksamet, hvarpå hufvudsakligast beredes s. k. dometik, deraf någon del blekes och särgas, samt för igt sbirtiog. kalika och molskinn. Enligt uppifterne till kommerskollegium var tillverkningen värde rdr rmt. 103.560 fot 15. 1.189,406 6 1. 896.036 2,158,637 3,300,670 2 2 , 3,889,331 ;, 438.477: 07. ande sysselsätter fabriken 96 persoer, som härigenom hafva sin goda utkomst, men om ett år blir denna personal betydligt ökad, y herr Hill ämnar ytterligare utvidga sin rörelse, varför han redan i våras, i vinkel mot den gamla ibriksbyggnaden, lade grunden till ett nu till anra våningen uppmuradt nytt fabrikshus 120 fot ingt och 42 fot bredt, som i 2:ne våningar och ind kommer att lemna plats för 160 väfstolar emte nodige ångmaskiner. Serdeles intressant är att se de maskiner, som trappor upp klistra garnet, hvilket från rullarne igår i ena ändan af maskinen och utkommer vid en andra färdigklistradt och torkadt. Två dylika askiner klistra dagligen 26,000 fot. Vätstolsommarne sändas till Näs lomullsspinneri, der pen genast påsättes istället för att uppläggas i undtar, och spolarne hemtas från Malmö i stora ocker astager. Utom ångmaskinerne finnes äfven t vattenbjul, som vid de tillfällen, då dertill nöig drifkraft är att tillgå, begagnas istället för hgan. Men det är för vidlyftigt att här beskrifva de rskildta procedurerna. som föregå till dess den iga väfven äfven at maskin sammanlägges, för de orter jernvägarne beröra, 863 st. bör den, som är intresserad af saken, sjelf a besök på stället och dertill helst välja en ton, då hela fabriken är upplyst af gas, hvilket tadkommer en serdeles god effekt. Utom så ycket annat hvarför staden står i förbindelse hos briksegaren, hvars enskilda frikostighet vid mer ett tillfälle gjort sig gällande, är äfven det, t genom gasbehofvet för fabriken, Alingsås blet af de första småstäder, som hade sina gator mörka höstaftnarne upplysta genom denna nulens goda uppfinning. Innan vi gå vidare kunna vi icke underlåta ka2 blicken på de många hus herr Hill inköpt ndtomkring, och som utgöra hela qvarter, hvilka äro dels reparerade, dels nybyggde och hvarenom denna del af staden, som törut var allting om treflig, nu fått ett vårdadt och inbjudande seende och hvaruti nu många af sabrikspersolen hafva sina bostäder. Forts.) I W Från a a te n h St b! m de de Ö ra