Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 augusti 1868, sida 3

islandsmossa, är lika födande som 1 lisp. hvetemjöl. Då man i våra fjälltrakter och skogar har ymnig tillgång på denna laf, och man för att dera: tillreda en sund och välsmakande töda, ej behötver mer än aska, vatten och salt, så borde de vara lika omöjligt att i sådane trakter finna nå gon af svält ligga död bredvid den växande islandsmossan, som att se en menniska af svält dö. omgifven af mat på alla sidor. Menniskor blifvfeta af islandsmossa, och deraf kunna äfven hastar, oxar och svin m. fl. erhålla tillräcklig töda Den är således nyttig både för menniskor och djur, och en stor naturforskare säger om den: Billigt må denna laf räknas ibland de herrligheter med hvilka en allvis försyn välsignat de nordiska trakterna, som svårligen kunna bära säd. Den växer i ymnighet hos oss, och kan insamlas alla årstider, när den icke är gömd af snön, men är till sin herrliga nytta föga känd och använt hos oss, som bäst behöfva den, och ofta genon det usla barkbrödet förlora både helsa och lif. Prester och ståndspersoner bo midt ibland den men kanna hvarken lafven eller dess oskattbara egenskaper. Islandsmossan (Lichen Islandicus. Linnå Cetraria Islandica. Ach,) vexer på marken i stora skogar och ljunghedar, ju längre i norr desto ymnigare och allmännare, isynnerhet i själlbygder. äterväxer hvart tredje år, och kan insamlas allårstider, men lättast och bäst vid midsommar i regnväder. Utiutad islandsmossa tillredes på det sätt, att man i en större så, som har tapp nedtill, slår 1 skålp. kalcinerad pottaska och 36 kannor kallt vatten, och sedan pottaskan är i vattnet upplöst. 48 skålp. torr och ren islandsmossa. När detta nått orört stå 12 timmar, aftappas vätskan genom tapphålet, och när den väl afrunnit, fylles sån med rent, kallt vatten, som efter en stund aftappas lika fullständigt och åter nytt vatten påsläs igen. Detta förnyas ett par gånger till dess man vid tuggning af mossan finner den vara utan bitter smak. Den sålunda utlutade islandsmossan torkas i en svagt uppeldad ugn, vanligen instoppad i säckar(?) och kan torkad förvaras oskadad i många år. Fattigt folk, som ej har pottaska, kan slå träaska i en balja med kallt vatten, låta mossan ligga der uti 1 dygn, upptaga den med händerna och skölja den ren i kallt vatten. Den kan nu, utan att torkas, till föda genast användas. En stor hand full af utlutad Islandsmossa, kokad 1, timme uti ett qvarter vatten, eller en större mängd mossa med mera vatten i proportion, blandadt med nog sait, gitver en välling, som icke allenast är välsmakande, utan i hög grad födande och helsosam. Har man råd att tillika afreda den med mjölk, så är det så mycket bättre. Islandsmossan, eller lafven, växer lika i de kalla och blidare lu!tstrecken, samt uppspirar såväl i kalla norden, på Skandinaviens berg, som under Spaniens och Italiens himmel. Uti lungsot, tärande sjukdomar och svag mage, har denna lafart befunnits särdeles nyttig. Den användes dels 1:0) såsom the; 2:o) i lungsjukdom, med getmjölk, till välling: en nätve mossa blötes några timmar i vatten, törvälles, och sedan det är athaldt, rensas den väl och kokas sedan i 1 qvarter tärsk mjölk eller bälften mjölk och vatten till en välling, som är välsmaklig, närande och helsosam, hvarat ätes eller drickes 1 spilkum morgon och afton, och förtära lungsigtiga derjemte 1 glas af förenämnde getmjölk, skall det sakert förekomma denna svåra sjukdom; 3:o) som gel, då 12 skålpund mossa lägges i björklut under 12 timmar, upptages och sköljes val i kallt vatten, kokas derpå lyckt i 1 stop vatten tills hälften är inkokadt, då spadet afsilas och ställes i en källare att stelna till gele, hvarje morgon i 12 qvarter spenvarm mjölk. På Island samlas den, neml. Islandsmos-an, litet före höbergningen, äfven helst vid regnväder, rensas och torkas i solen eller vid eld, finstötes och kokas gemenligen med mjölk till välling eller gröt, eller bakas med tillblandning af vanligt mjöl till bröd, deraf ej blott arbetsfolk kunna mättas och få tillräcklig styrka, utan anses 1 tunna sådan mossa, väl rensad och inpackad, vara lika god och svarande i värde mot 1 tunna säd. Samlad, kan den användas i sörp vintertiden åt boskap, hvaraf de må utomordentligt väl och blitva feta.