Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 augusti 1868, sida 3

delJnite alrdRIIIIGA. ItumnIiLÖI AT G411914 Guur.tH19 som hvar och en i sin mån velat gagna jordbruket genom att deltaga i utställningen. Af hrr G. Unge och C. A. Rettig är ett linberedningsverk utstäldt, som blifvit belönadt med mötets andra pris. Detta verk har under förra veckan nåstan dagligen varit i verksamhet och tilldragit sig mycken uppmärksamhet, icke minst till följd af att två unga norrländskor skött verket under muntra sånger. En icke obetydlig del af den afdelning, hvari vi nu befinna oss, är upptagen af en vacker samling artiklar från hr J. W. Gundbergs fabrik här i Stockholm. Vi se der tre sädestorkningsmaskiner af olika storlekar, profvade och af mötet prisbelönta, såar, flaskor och bunkar af en mängd sorter, afsedda för mjölkens törvaring och atkylning, gräddsättning o. s. v., distäfvor för kalfvar m. m. Tre isskåp, olika storlekar, enkla och ändamålsenliga, äro af hr Gundberg utställda och ha tilldragit sig den uppmärksamhet, att inemot 50 stycken under mötet blifvit från verkstaden reqvirerade. Äfven dessa ha blifvit prisbelönta. En dusch för begagnande i rum, badkar af flera storlekar, tvättmaskin af särdeles ändamälsenlig konstruktion, hvarpå prof visats under mötet, ett vackert antiqvarium jemte en tågelvur, hvilka båda ha sin plats i trädgårdsutställningen, jemte en mängd andra saker, vittna särdeles fördelaktigt om den framstående plats hr Gundbergs verkstad i sin väg intager framför öfriga. Flera af de sramstående utlandningar, som bevistat mötet, ha besökt hr Gundbergs stora etablissement vid Klara Bergsgatan N:o 72 och derstädes gjort icke obetydliga reqvisitioner. Major C. Adelsköld har bland annat utställt ett par jernvägshjul med rörliga lager, konstruerade af utställaren och tillverkade vid Arboga mekaniska verkstad. Dessa hjul ha begagnats vid Uddevalla—Venersborg—Herrljunga jernväg under lastvagnar med 160 centners belastning från Oktober 1866 till Juli månad innevaraude år och derunder gått den ansenliga sträckan af 3,200 mil. Ej mindre än 280 hjul, lika de här utställda, äro i bruk vid denna bana, och har intet enda af denna konstruktion gått sönder eller blifvit obrukbart. Dessa bjul ha blitvit belönade med andra priset. Fiskeriutställningen. Vi meddela efter P. T. följande: Fiskeri-redskapsutställningen är att bese å 2:e (man kunde säga 21 7) salar, systematiskt anordhad i två hufvudgrupper. Den första innehåller redskap för fisket vid vestra, den andra för fisket vid östra kusten eller i Östersjön, hvartill komma redskap för flodoch insjöfisket, samt ett och annat gemensamt för båda kategorierna, jemte kuriosa af stort naturvetenskapligt intresse. Allt är r med noggrannhet och vandt anordningssinne rdeladt och upphängdt, lätt åtkomligt för åskådarens iakttagelser och här och der på ett smakfullt sätt draperadt, en förtjenst, som tillkommer fiskeri-intendenten H. Widegren, den der häråt egnat omtanke och ospard möda. Vid vårt första inträde fängslades uppmärksamheten af ett nätbundet redskap af sådana dimensioner i maskor och gods, att man straxt började nka på försåt mot hafvets största innevånare. d sidan om detta jättenät, som man i auseende till bristande utrymme måst låta ligga sammanagdt å golfvet, finnas tvenne uppåt väggarne stånde kolossala jernbyglar af knappt beskriflig form, tillsammantagna antydande en vigt. som man måste berakna i skeppundtal. Att man ej kan gå förbi denna vidunderliga jätteredskap, utan att om lensamma taga kännedom, faller af sig sjelf. Denna apparat är en not, hitsänd från England, der lylika å det omgifvande hafvet på följande sätt ihvandas till fångande af stora fiskar och hafsljur (delfiner m. fl.). Å hvardera af de nämnda stora jernbyglarne finnes nemligen en jern-klyka, hvaruti en grof stång at omkring 40 engelska fots ängd insättes och tastgöres med ändarna i klykorna. Notnätet hålles med tillhjelp håraf utpandt, göres an vid siskarefartyget, som måste vara af den drägtighet, att det kan uthärda hög sjö, hvarefter man för så fulla segel, som rådligt kan vara, låter fartyget under snabb segling släpa loten efter sig, med iakttagande af ett visst afhassadt afständ. Understundom firas noten med illbjelp af ett spel till fartyget och vittjas. — Vi så nu vidare. Måhända tilliölje af ödets skickelse latva ytterligheterna här träffat hvarandra, ithy att nan påträffar här straxt bredvid ocean-nätet den Lejdesdorfiska (från Göteborg) afdelningen, a sedd neslutande för dilettanter. Utställningen från lenna fabrik, den enda i sitt slag i Sverge, förjenar allt erkännande för sin rikedom på former, somliga högst försåtligt imiterande den lefvande staturen. Den, som under några år gilvit akt derpå, finner att dessa fabrikat genom iakttagelser ch förbättringar gått på några år betydligt framåt, vå samma gång denna fabrikation ärligen qvarläller i landet ett ej så ringa kapital, det der anlars skulle komma utlandets marknad till godo. Vi inkomma härefter i den sal, som hyser redskap, sådan som för det olikartade fisket å vestrusten erfordras. Längst borta i rummet faller gat forst på en fantome, förestallande en bohusandsk siskardräng, klädd i fiskardrägt. Kostymen består i sydvest, lader-kavaj, att knäppa med leifer, rymliga läddrbyxor, slutande ett stycke traxt nedanför knäet, samt grofva stöflar. Vid emförelse mellan vestoch ost-kustens redskap can man, utan att vara stor naturforskare eller narin-topograf, genast af redskapens egendomligleter, och bland dessa af dimensionernas groflek, luta, att fanget öfverhufvud taget i vester-vattvet afser långt större fiskar, än sådana, som förekomma i Östersjön. Dock är denna afdelning insalunda i saknad af en del finare redskap. Det ir M. L. Stranne, salteri-idkare i Uddevalla, som ill stor del fournerat denna om bohuslänska isket så upplysande afdelning. Hr Stranne, tillrkänd andra priset, har nemligen i och för denna utställning låtit förfärdiga alla dessa härvaande redskap för storsjöfiske. Att denna afdelsing relativt till den i nästa rum befint iga ej skulle kunna uthärda jemförelse i den finare nätedskaps-genren, kan genast inses af hvad såväl här ofvan är antydt, som ock när man besinnar, utt nätfiske ej användes på vestkusten vid fånsandet af någon annan fisk än makrill. Hufvudekligaste fisket, som afser sillfångst, sker med lotar. I sammanhang med Bohuslanska afdelningen vilja vi nämna, att å gården finnes ett i Kristiania efter amerikanskt mönster förfärdigadt ch genom herr v. Yhlens försorg hitfördt fisksskåp, som ådragit sig mångas uppmärksamhet. Förliden Söndags middag serverades i det härvaande restaurationstältet kolja och ett par andra isksorter, som legat en vecka i skåpet och transorterats från Göteborg, och fisken befanns vara välsmakande och alldeles som färsk. I nästa rum se vi, utom en del annan fiskeriedskap och dertill hörande mer eller mindre förarbetade materialier, en mångfald af gröfre och finare nät, som tillvinna sig alla besökandes biall. Till nätsystemets utveckling på Gotland och Blekinge har det, i sednare tider uppfunna, såkallade ,drif-fisket på ett väsendtligt sätt biIragit. I stället för att, såsom för det mesta bruket ännu är i södra Sverge, t.ex. i Skåne, på zednare delen af eftermiddagen före aftonensättanäten och vitja dem tidigt följande morgon, så dkas drif-fisket sålunda, att fiskarelaget utsätter sina nät på rad, låter dem drifva med strömmen on stund, kortare eller längre, hvarefter fiskarena sina båtar följa efter och under ett sådant fiske vitja dem flera gånger. Behållningen af detta fiske bör naturligtvis blifva större, på samma gång arbetet också är mödosammare. — — — hircktionens för solskole ärarnes penjons-inrättning berättelse för år 1867.